Halmstads BK

Halmstads BK, Halmstads Bollklubb — vardagligt förkortat HBK — är en svensk fotbollsklubb från Halmstad i Halland. Klubben grundades den 7 februari 1914 och antogs i Riksidrottsförbundet den 6 mars samma år. HBK har vunnit fyra Allsvenska SM-guld (1976, 1979, 1997, 2000), Svenska Cupen 1994/95 och Intertoto Cup tre gånger (1977, 1980, 1994). Hemmamatcherna spelas sedan grundandet på Örjans Vall i norra Halmstad. Klubbfärgerna är blå och vit, smeknamnet är HBK eller “Bollklubben”, och klubben är en av Sveriges mest meriterade — en kraftfaktor som under Roy Hodgson på 1970-talet och Tom Prahl på 1990-talet etablerade sig i Allsvenskan-toppen.

Halmstads BK i korthet

Fakta	Uppgift
Fullständigt namn	Halmstads Bollklubb
Förkortning	HBK
Grundad	7 februari 1914 (antagen i RF 6 mars 1914)
Hemort	Halmstad, Halland
Hemmaarena	Örjans Vall
Kapacitet	10 873 åskådare (3 833 sittplatser)
Klubbfärger	Blå och vit (hemma), vit (borta), svart (tredje)
Smeknamn	HBK, Bollklubben, Klubben
Chefstränare	Stuart Baxter (Skottland) / Johan Lindholm
Ordförande	Pelle Nilsson
Klubbdirektör	Jesper Westerberg
Spelar i	Allsvenskan
Allsvenska SM-guld	4 (1976, 1979, 1997, 2000)
Svenska cupen	1 (1994/95)
Intertoto Cup	3 (1977, 1980, 1994)
Distriktsmästerskap	29

HBK står på 9:e plats i Allsvenskans maratontabell med 57 säsonger i högsta serien — en av Sveriges mest meriterade fotbollsklubbar trots att Halmstad är en mellanstor stad. Klubben har drivits som medlemsstyrd professionell förening sedan starten och firade 100 år i Allsvenskan 2014.

Klubbens historia

Grundande 1914

Halmstads BK bildades den 7 februari 1914 av en grupp fotbollsintresserade i Halmstad. Klubben blev formellt antagen i Riksidrottsförbundet den 6 mars 1914 — det datum som idag räknas som HBK:s officiella födelsedag.

Klubben fick det officiella namnet Halmstads Bollklubb, vilket i vardagligt tal förkortas HBK eller bara kallas “Bollklubben” eller “Klubben” bland Halmstad-supportrar. Klubbfärgerna blå och vit etablerades tidigt och har följt klubben sedan grundandet.

Allsvensk debut 1933 och mellankrigstiden

HBK debuterade i Allsvenskan säsongen 1932/33, och spelade sin första allsvenska match 30 juli 1933 mot AIK på utebana — matchen slutade 2–2. Säsongen 1933/34 tog HBK Allsvensk bronsmedalj, en respektabel insats för en nykomling.

På 1940-talet fick HBK uppleva sin värsta enskilda match: en förödmjukande 0–12-förlust mot Malmö FF den 3 juni 1943, fortfarande klubbens största förlust någonsin. Tio år senare, säsongen 1954/55, tog HBK Allsvensk silvermedalj — klubbens första riktigt nära mästerskapsstrid.

Hodgson-eran och första SM-guldet 1976

En av de mest avgörande perioderna i HBK:s historia inleddes 1976 med engelske tränaren Roy Hodgson (senare svensk landslagstränare och Englands landslagsman). Hodgson byggde ett disciplinerat och taktiskt avancerat lag, och säsongen 1976 vann HBK sitt första SM-guld under den engelska tränaren.

Tre år senare, 1979, vann Hodgson och HBK sitt andra SM-guld med endast en poängs marginal. Den allsvenske skytteligavinnaren det året, Rutger Backe, gjorde 21 mål för Bollklubben — fortfarande en av klubbens största skyttesäsonger.

Hodgson-eran är fortfarande den mest mytomspunna i HBK:s historia. Klubben deltog även i Intertoto Cup under perioden och vann turneringen 1977 och 1980.

Mellanperiod (1980-tal) och Cup-guldet 1994/95

Efter 1979 års SM-guld följde en stabil men inte spektakulär period. Klubben hade Allsvensk närvaro i 14 år i rad mellan 1974 och 1987 — klubbens längsta sammanhängande Allsvenska era.

Säsongen 1994/95 vann HBK sitt enda Svenska Cupen-guld. Final spelades mot AIK, och tränaren Mats Jingblad ledde laget till seger. Som cupmästare deltog HBK i Cup Winners’ Cup 1995/96. I oktober 1995 säkrade laget en av sina mest minnesvärda Europamatcher: en 3–0-seger mot italienska Parma på Gamla Ullevi i Göteborg. Returmatchen i Parma slutade dock 0–4, och HBK åkte ur tävlingen.

Andra storhetstiden — SM-guld 1997 och 2000

På 1990-talet hade HBK börjat bygga upp ett nytt mästarlag, denna gång under tränaren Tom Prahl (huvudtränare 1996–2001). Säsongen 1997 vann HBK sitt tredje SM-guld — den triumfen bröt IFK Göteborgs långa dominans i svensk klubbfotboll.

I HBK:s mästarlag på 1990-talet och tidigt 2000-tal fanns flera spelare som senare blev internationella stjärnor: Niclas Alexandersson (debuterade i landslaget 1993, 109 A-landskamper för Sverige) och Fredrik “Freddie” Ljungberg (sålde till Arsenal FC för 40 miljoner kronor 1998, 75 A-landskamper).

År 2000 vann HBK sitt fjärde — och hittills senaste — SM-guld. Klubben tog även Allsvensk silvermedalj 2004. Under tidigt 2000-tal fick HBK ytterligare skytteligakungar: Stefan Selaković med 15 mål 2001 och Gunnar Heiðar Þorvaldsson (Island) med 16 mål 2005.

Senare år och degraderingar (2011–)

Efter den andra storhetstiden började en svår period för HBK med långsiktiga ekonomiska underskott från mitten av 2000-talet. Säsongen 2011 degraderades klubben från Allsvenskan, vilket ledde till en helt ny styrelse 2012. HBK lyckades dock klättra tillbaka via playoff 2012 och 2013.

Inför 100-årsjubileet i Allsvenskan 2014 var HBK åter etablerade i högsta serien. Klubben åkte ned igen och spelade i Superettan tills man vann Superettan 2020. Säsongen 2022 slutade HBK tvåa i Superettan, och under 2023–2024 var klubben tillbaka i Allsvenskan.

Inför 2026 spelar HBK i Allsvenskan med Stuart Baxter (Skottland) som huvudtränare. Stuart Baxter har historik i klubben — han ledde HBK till uppflyttning 1988 — och har återkommit i en ny epok. Assisterande tränare är Andreas Johansson och tidigare Johan Lindholm.

Hemmaarena Örjans Vall

Bakgrund och invigning 1922

Örjans Vall ligger i norra Halmstad och byggdes 1922 i samarbete med dåvarande Statens arbetslöshetskommission. Arenan invigdes den 30 juli 1922 av Kronprins Gustav VI Adolf. Namnet refererar till Sankt Göran (Saint George) och ett medeltida hospital som tidigare låg på platsen.

Arenan ägs av Halmstads kommun och har varit HBK:s hemmaarena oavbrutet sedan klubbens tidiga år. Anläggningen delas med IFK Halmstads stora lokalrival, IS Halmia.

Kapacitet och renoveringar

Örjans Valls kapacitet är 10 873 åskådare, varav 3 833 sittplatser. Spelplanen mäter standard 105 × 68 meter och har naturgräs. Arenan har genomgått två stora renoveringar: 1972 och 2017. Den senaste renoveringen kostade 86 miljoner kronor.

Publikrekord

Före renoveringen var publikrekordet på Örjans Vall 19 783 åskådare i en match mot Djurgårdens IF den 10 juni 1955. Efter renoveringen är publikrekordet för fotboll 16 867 åskådare i matchen HBK–IFK Göteborg den 30 oktober 2004. Det absoluta publikrekordet för arenan totalt sett kommer dock från musikvärlden: 27 168 åskådare vid en Gyllene Tider-konsert den 18 augusti 2004.

Europamatcher och stora evenemang

På grund av UEFA:s krav på sittplatser har HBK tvingats spela sina Europamatcher på andra arenor, främst Olympia i Helsingborg eller Ullevi i Göteborg. Örjans Vall har dock varit värd för många nationella och internationella evenemang:

• VM i fotboll 1958: Två gruppspelsmatcher
• U21-EM 2009: Tre gruppspelsmatcher
• EM i fotboll för damer 2013: Fyra matcher inklusive två svenska landslagsmatcher

Framtid

Halmstads kommun har under 2024–2025 genomfört förstudier för att eventuellt bygga en helt ny arena på samma plats — vilket skulle innebära slutet på Örjans Vall som den ser ut idag, men en kontinuitet i HBK:s hemmaadress.

Smeknamnen — “HBK” och “Bollklubben”

Halmstads BK saknar ett traditionellt smeknamn på laget i sig. Klubben benämns oftast bara med förkortningen HBK eller med samlingsnamnen “Bollklubben” eller “Klubben”. Båda smeknamnen härstammar från klubbens fullständiga namn, Halmstads Bollklubb, och har använts av supportrar och media sedan tidiga 1900-talet.

Klubbfärger

HBK spelar i blå och vit. Hemmastället består av blå tröja med vita inslag, blå byxor och blå strumpor. Bortastället är genomgående vitt, och tredjestället är svart. Färgkombinationen blå och vit har följt klubben sedan grundandet 1914 och är så starkt förknippad med klubben att supporterstället alltid utgår från dessa två färger.

Meriter och statistik

Allsvenska SM-guld — 4 totalt

• 1976: Klubbens första SM-guld under tränare Roy Hodgson
• 1979: Andra SM-guldet, vann med 1 poängs marginal
• 1997: Tredje SM-guldet, bröt IFK Göteborgs dominans (tränare Tom Prahl)
• 2000: Fjärde och hittills senaste SM-guldet

Svenska Cupen

• 1994/95: Klubbens enda cupguld, final mot AIK (tränare Mats Jingblad)

Allsvenska silver- och bronsmedaljer

• Stort silver: 1954/55, 2004
• Litet silver: 1995, 1999
• Brons: 1933/34, 1998

Intertoto Cup — 3 vinster

• 1977, 1980, 1994: Tre Intertoto Cup-titlar
• 1997: Finalist

Superettan

• 2020: Seriesegrar
• 2022: Andraplats

Distriktsmästerskapen

• 29 vinster i de regionala mästerskapen

Allsvenska säsonger

• 57 totalt (per 2024)
• 9:e plats i Allsvenskans maratontabell
• Längsta sammanhängande sejour: 14 år (1974–1987)

Europaspel

• Cup Winners’ Cup 1995/96: Andra rundan (slog Parma 3–0 hemma, ut efter 0–4 i Parma)
• Intertoto Cup: 3 vinster, en finalist
• Multipla deltaganden i UEFA-cupen och Champions League-kval

Klubbrekord och matchrekord

• Största seger: 12–0 mot Fässbergs IK (7 september 1968)
• Största Allsvenska seger: 9–0 mot Västerås SK (23 oktober 1955)
• Största förlust: 0–12 mot Malmö FF (3 juni 1943)
• Sämsta moderna förlust: 0–9 mot Helsingborgs IF (2007)
• 2010: 26 spelare använda — klubbrekord för en säsong
• 2020: Malkolm Nilsson 19 nollor i Superettan

Aktuell trupp och ledning 2026

Tränarstab

• Huvudtränare: Stuart Baxter (Skottland, återkomst)
• Assisterande tränare: Andreas Johansson
• Tidigare under perioden: Johan Lindholm (från 1 september 2025)

Klubbledning

• Ordförande: Pelle Nilsson
• Klubbdirektör: Jesper Westerberg
• HBK Elitboll AB: Klubbens helägda elitbolag, etablerat 2016

Spelar- och statistikrekord

Flest Allsvenska matcher

1. Torbjörn Arvidsson (1989–2005) — 306 matcher (klubbrekord)
2. Tommy Jönsson (1989–2005) — 304 matcher
3. Håkan Svensson (1990–2002) — 253 matcher

Toppskyttar (Allsvenskan-säsong)

1. Sylve Bengtsson — 22 mål (1955/56)
2. Rutger Backe — 21 mål (1976)
3. Henrik Bertilsson — 18 mål (1993)
4. Gunnar Heiðar Þorvaldsson — 16 mål (2005)
5. Stefan Selaković — 15 mål (2001)

Klubbens största profiler

• Sylve Bengtsson — av klubben betraktad som dess störste spelare genom tiderna
• Niclas Alexandersson — 109 A-landskamper för Sverige, anslöt till HBK 1989
• Fredrik “Freddie” Ljungberg — 75 A-landskamper, såld till Arsenal 1998 för 40 miljoner kronor
• Markus Rosenberg — inlånad 2004, vann skytteligan med 14 mål
• Hans Selander — tidigare landslagsspelare
• Rutger Backe — skyttekung 1976

Rivaliteter

Halmstadsderbyt — IS Halmia

HBK:s främsta lokala rival är IS Halmia, som även delar hemmaarena med HBK på Örjans Vall. Den första derbyn mellan klubbarna slutade 0–0, och rivaliteten är historisk men dämpad eftersom IS Halmia under de senaste decennierna spelat i lägre divisioner.

Tidigare rivalitet — IFK Halmstad

Under tidigare epoker var IFK Halmstad också en viktig lokal motståndare. Idag är denna rivalitet mest av historiskt intresse.

Regional rivalitet

På den regionala nivån har HBK historiskt haft betydande motstånd mot andra Hallands- och Skåneklubbar, inklusive Falkenbergs FF och Helsingborgs IF. Den värsta moderna förlusten i klubbens historia — 0–9 mot Helsingborgs IF 2007 — visar att rivaliteten med HIF är levande.

Supportrar och supporterkultur

Supportergrupper

HBK har en aktiv och välorganiserad supporterkultur med flera grupper:

• Bollklubben Support — den officiella supporterklubben (tidigare känd som “Kvastarna”, etablerad 1995)
• Boys In Blue — supportergrupp etablerad 2021
• Ultras Halmstad — ultrasgruppering etablerad 2023
• HBK-Ringen — historisk supportergruppering
• Kvastarna — tidigare namn på officiella supporterklubben

Typiska publiksiffror

HBK:s typiska hemmapublik ligger på 4 000–6 000 åskådare under en normal Allsvensk säsong, men kan stiga till 8 000–10 000 vid matcher mot större rivaler. Detta gör HBK till en av Allsvenskans mer välbesökta klubbar utanför storstäderna.

Damverksamhet

HBK har under olika perioder bedrivit damfotboll. Klubbens fokus ligger primärt på herrfotbollen, men förgreningar i bredd- och flickverksamhet finns. Eventuell modern damsektion bör verifieras direkt mot klubbens officiella sajt.

Ungdomsakademi

HBK:s akademi har genom historien producerat flera framstående spelare, inte minst Fredrik Ljungberg och Niclas Alexandersson — båda blev senare landslagsspelare och Premier League-stjärnor.

Klubben är en av få i Sverige som producerar sina egna matchprogram (sedan 2006) och ger även ut klubbtidningen “Tidningen HBK” med spelarintervjuer och supporterinnehåll.

HBK i populärkulturen

HBK har en plats i svensk populärkultur genom Hasse och Tages sketcher om den fiktiva fotbollsmanagern Bob Lindeman, vilka indirekt refererar till klubben och småstadsfotbollen i södra Sverige.

Hodgson-erans betydelse för svensk fotboll

Roy Hodgsons sex år som tränare för HBK (1976–1980, med utvalda återkomster) är av historiskt intresse långt bortom Halmstad. Hodgson var en av de första utländska tränarna som lyckades nå svensk SM-titel, och hans taktiska systematik — med stark zonpressning och avancerade defensiva strukturer — påverkade hela den svenska tränargenerationen som följde.

Hodgson återvände senare till svensk fotboll som landslagstränare 1989–1990 och fortsatte sin internationella karriär som chef för bland annat Inter Milan, Liverpool och engelska landslaget. Hans framgångar med HBK byggde grunden för hans europeiska anseende, och Halmstads BK firar än idag den “engelska eran” som inledde klubbens första storhetstid.

Tom Prahls byggnad 1996–2001

Tom Prahls fem år som huvudtränare för HBK var den andra stora epoken i klubbens historia. Prahl övertog laget 1996, vann SM-guld 1997 och 2000 — och därtill Allsvensk silver 1999 (klubbens “lilla silver”). Hans framgångsformel byggde på en stark akademisk-grundad spelartrupp där flera spelare först debuterat i HBK:s ungdomsverksamhet.

Prahls lag inkluderade Freddie Ljungberg (såld till Arsenal 1998), Niclas Alexandersson (såld till Sheffield Wednesday redan 1995), Stefan Selaković (skyttekung 2001) och Henrik Bertilsson. Tom Prahls HBK var en av Allsvenskans mest taktiskt avancerade lag under perioden — och bröt IFK Göteborgs dominans som hade präglat svensk fotboll under hela 1990-talet.

Det dramatiska 2008 — sista SM-titeldrabbningen

Säsongen 2008 spelades HBK:s sista riktigt dramatiska Allsvenska säsong i toppen. Klubben hade en intressant kamp om medaljerna under stora delar av säsongen, men avslutade året med en historisk 2–2 mot Kalmar FF i den allra sista omgången (9 november 2008) — den match som avgjorde Kalmar FF:s SM-guld. För HBK var det en symbolisk närvaro i historiska ögonblick: en gång SM-mästare, nu förvaltare av andra klubbars guld.

Klubbens drift och organisation

HBK är en medlemskontrollerad förening som drivs i samverkan med det helägda elitbolaget HBK Elitboll AB (etablerat 2016). Klubben är även medlem i Kombihallen Halmstad. Driftsmodellen är typisk för medelstora svenska fotbollsklubbar och möjliggör en kombination av föreningsförankring och professionell verksamhet.

Sammanfattning

Halmstads BK är en av Sveriges mest meriterade fotbollsklubbar — fyra Allsvenska SM-guld (1976, 1979, 1997, 2000), Svenska Cupen 1994/95 och tre Intertoto Cup-titlar är ett anmärkningsvärt facit för en klubb från en mellanstor stad i Halland. Klubbens första storhetstid byggdes av engelske tränaren Roy Hodgson på 1970-talet, den andra av Tom Prahl på 1990-talet med talanger som Freddie Ljungberg och Niclas Alexandersson.

Hemmaarenan Örjans Vall, byggd 1922 och invigd av Kronprins Gustav VI Adolf, är en av Sveriges äldsta aktivt använda fotbollsarenor och har varit värd för VM 1958, U21-EM 2009 och dam-EM 2013. Smeknamnen HBK och “Bollklubben” identifierar en klubb med stark lokalförankring i Halmstad. Inför säsongen 2026 leds HBK av återkommande tränaren Stuart Baxter och spelar i Allsvenskan — i jakten på sitt femte SM-guld sedan grundandet 1914.