AIK
Stockholm
Grundad
1896
Hemmaarena
Strawberry Arena
50 128 platser
Tränare
José Riveiro
Serie
Allsvenskan
Meriter
12
SM-guld
8
Cupguld
Om klubben
AIK Fotboll (även kallat Gnaget) är en svensk fotbollsförening grundad år 1891 i Stockholm, som en sektion till idrottsföreningen AIK. Fotbollslaget AIK har spelat i Allsvenskan under 95 säsonger och klubben blev för första gången svenska mästare 1900. AIK har vunnit 12 SM-guld, 8 Svenska cupen-guld och spelat flest allsvenska säsonger av alla svenska lag. Klubben har en tredjeplacering i Fotbollsallsvenskans maratontabell och en delad fjärdeplats vad avser antal vunna SM-titlar. AIK har vunnit Allsvenskans publikliga 40 gånger, vilket är oöverträffat. 1999 tog AIK sig till gruppspelet i Champions League där laget ställdes mot Barcelona, Arsenal och Fiorentina. AIK är även en av få klubbar och den enda Stockholmsklubben som lyckades vinna Svenska Supercupen innan tävlingen lades ner 2015. AIK blev den andra Stockholmsklubben att ta upp fotboll på sitt program (1896), ett år efter IFK Stockholm. Lagets hemmaplan var 1912–1936 Stockholms stadion, innan man 1937 flyttade fotbollssektionen till Råsunda fotbollsstadion i nuvarande Solna kommun och klubbens administration och ledning flyttade med. Sedan 2013 spelar AIK på nationalarenan Strawberry Arena (tidigare Friends Arena).
Källa: svenska Wikipedia · Strukturerade fakta från Wikidata.
AIK Fotboll är en av Sveriges äldsta och mest meriterade fotbollsklubbar. Fotbollssektionen i Allmänna Idrottsklubben grundades 1896 — fem år efter att moderklubben bildades 15 februari 1891 — och har sedan dess vunnit tolv SM-guld, åtta Svenska cupen och placerar sig på tredjeplats i den allsvenska maratontabellen. Klubben är hemmahörande i Solna, spelar sina hemmamatcher på Strawberry Arena och bär smeknamnet Gnaget.
AIK Fotboll i korthet
| Fakta | Uppgift |
|---|---|
| Fullständigt namn | Allmänna Idrottsklubben |
| Grundad | 15 februari 1891 (fotboll 1896) |
| Hemort | Solna, Stockholms län |
| Hemmaarena | Strawberry Arena (tidigare Friends Arena) |
| Kapacitet | 50 000 (publikrekord 50 128) |
| Klubbfärger | Svart och gult |
| Smeknamn | Gnaget |
| Klubbdirektör | Fredrik Söderberg |
| Chefstränare | José Riveiro (2026–) |
| Lagkapten | Mads Thychosen |
| Spelar i | Allsvenskan |
| SM-guld | 12 |
AIK Fotboll består av två organisatoriska delar: AIK Fotbollsförening (moderföreningen) och AIK Fotboll AB, det publika bolaget som driver den professionella verksamheten. Klubben har spelat 97 allsvenska säsonger, senast 2025.
Klubbens historia
Grundande och tidiga år (1891–1924)
AIK bildades den 15 februari 1891 på Biblioteksgatan 8 i centrala Stockholm. Fotbollssektionen startade fem år senare, 1896, och redan vid sekelskiftet hade laget etablerat sig som en stormakt i svensk fotboll. AIK blev svenska mästare för första gången år 1900 på Lindarängen, och försvarade titeln 1901. Under perioden 1900–1923 vann AIK sex Svenska mästerskap (1900, 1901, 1911, 1914, 1916, 1923) — en epok då laget tävlade i det dåvarande Svenska mästerskapet (1896–1924) och Svenska serien (1910–1924).
Säsongen 1914 togs den första juniorsatsningen — vid ett upprop i ett omklädningsrum på Stockholms Stadion samlades 23 unga spelare. En av dem, då bara 13 år gammal, ombads komma tillbaka när han blivit äldre. Pojken hette Putte Kock och skulle bli legendarisk i svensk fotboll.
Allsvenska eran (1924–1991)
Med Allsvenskans införande säsongen 1924/25 inleddes en ny era. AIK vann allsvenska guldet två gånger under mellankrigstiden — 1931–32 och 1936–37 — och cementerade sin position bland klubblandskapets största. Efter SM-guldet 1937 dröjde det 55 år innan nästa allsvenska titel kom hem till Solna.
Klubben tog dock hem Svenska cupen vid sex tillfällen under denna period: 1949, 1950, 1975/76, 1984/85, 1995/96 och 1996/97. Åren 1982–1990 fanns det allsvenska slutspelet där AIK nådde final 1986 och semifinal 1983.
Modern era (1992–idag)
År 1992 vann AIK äntligen Allsvenskan igen — genom Mästerskapsserien som ersatte slutspelet det året. Sedan dess har klubben tagit ytterligare tre SM-guld: 1998, 2009 och 2018. Allsvenska titeln 2018 säkrades inför 49 034 åskådare i klassikermötet mot Hammarby IF den 23 september — då största Stockholmsderby någonsin publikmässigt.
År 2006 bolagiserades verksamheten genom AIK Fotboll AB, och bolaget noterades på NGM-listan. Vid säsongen 2025 hade AIK ett publiksnitt om 30 023 åskådare per hemmamatch — klubbrekord — vilket slog tidigare rekordet på 28 589 från säsongen 2024.
Hemmaarena — Strawberry Arena
Strawberry Arena 2013–
AIK spelar sedan säsongen 2013 sina hemmamatcher på Strawberry Arena i Arenastaden, Solna. Arenan invigdes den 27 oktober 2012, byggkostnaden landade på 2,8 miljarder kronor, och kapaciteten är 50 000 åskådare vid fotbollsmatcher (upp till 65 000 vid konserter). Sedan 2016 ägs arenan av Fabege AB (66,7 %) och Svenska Fotbollförbundet (33,3 %).
Strawberry Arena är dubbelt hemmalag: AIK spelar sina hemmamatcher här, och arenan är nationalarena för Sveriges herrlandslag i fotboll. AIK:s första match på arenan var en träningsmatch mot HJK Helsingfors den 24 mars 2013 (vinst 2–1), och första tävlingsmatchen följde den 7 april 2013 mot Syrianska FC (0–0, 43 463 åskådare). Klubbens publikrekord är 50 128 åskådare — satt den 4 november 2018 mot GIF Sundsvall (0–0).
Namnbyten: Swedbank Arena → Friends Arena → Strawberry Arena
Arenan har bytt namn tre gånger:
- Swedbank Arena (2007–2012): Swedbank och sparbanksstiftelserna betalade 153 miljoner kronor för namnrättigheterna — då Sveriges största namnsponsringsaffär.
- Friends Arena (28 mars 2012–12 juli 2024): Swedbank gav bort namnrätten till organisationen Stiftelsen Friends, som arbetar mot mobbning.
- Strawberry Arena (12 juli 2024–): Petter Stordalen förvärvade namnrättigheterna för cirka 100 miljoner kronor och döpte arenan efter hotellkedjan Strawberry.
Tidigare hemarenor genom AIK:s historia
AIK har genom åren spelat på sju olika hemmaarenor:
- Ladugårdsgärdet — okänd kapacitet, tidigt 1900-tal
- Lindarängen — okänd kapacitet, här vanns SM-guldet 1900
- Idrottsparken (1901–1910) — låg där Stockholms Stadion nu ligger
- Råsunda IP (1910–1912) — cirka 2 000 åskådare
- Stockholms Stadion (1912–1937) — kapacitet då cirka 20 000, idag 14 417
- Råsunda Fotbollsstadion (1937–2012) — kapacitet 36 608, publikrekord 52 943 (Sverige–Västtyskland 26 september 1965)
- Friends Arena → Strawberry Arena (2013–) — kapacitet 50 000
Den sista allsvenska matchen på Råsunda Fotbollsstadion spelades den 4 november 2012 mellan AIK och Malmö FF (samma två klubbar som invigde stadion 1937). Matchen slutade 2–0 till AIK. Den allra sista matchen på Råsunda spelades den 22 november 2012 mellan AIK och italienska SSC Napoli i UEFA Europa Leagues gruppspel — Napoli vann med 2–1.
Smeknamnet Gnaget — tre teorier
AIK:s mest kända smeknamn är Gnaget, och supportrarna kallar sig själva Gnagarna. Smeknamnets exakta ursprung är omdiskuterat, och det finns minst tre konkurrerande teorier.
Spelstilsteorin (1920–30-talet)
Den populäraste teorin är att smeknamnet uppstod genom AIK:s spelstil under 1920- och 1930-talen. Laget beskrevs som slitstarkt och envist — som en gnagare som arbetar tills den får sin belöning. Säsongen 1928/1929, då AIK kämpade för sin överlevnad i Allsvenskan, anses av många vara avgörande: laget “gnagde” sig till viktiga poäng och visade en aldrig-säga-dö-attityd som speglade en gnagares uthållighet.
Tröjfärgsteorin
En annan teori knyter smeknamnet till en ekonomiskt svår period. Klubben hade inte råd att byta ut spelartröjorna, och de svarta matchtröjorna tvättades så många gånger att färgen bleknade till en gråaktig nyans som påminde om en råttas päls. Denna bildliga jämförelse hängde kvar och blev en del av identiteten.
Tidigare ursprung och Axel Hamberg
En komplicerande detalj är att smeknamnet nämndes redan i en idrottstidning 1914, vilket motsäger båda ovanstående teorier. Smeknamnet kan alltså ha använts långt tidigare i andra sammanhang innan det starkt knöts till AIK Fotboll. Supportern Axel Hamberg grundade på 1930-talet organisationen “AIK-hatets vänner”, en humoristisk supporterförening som bland annat drev fram att en råtta skulle få plats i klubbmärket — vilket ytterligare cementerade Gnaget i klubbidentiteten.
Gnaget i dag
Oavsett ursprung används Gnaget i dag som ett uttryck för stolthet och kampanda. AIK-fansen skanderar “Heja Gnaget!” på Sveriges idrottsarenor, och smeknamnet är centralt i hejaramsor, sånger och tifon. Smeknamnet symboliserar för supportrarna ihärdighet och motståndskraft — egenskaper som klubben själva omhuldar.
Meriter och statistik
Svenska mästare — 12 titlar
AIK är svenska mästare 12 gånger och tredje all-time i den allsvenska maratontabellen efter Malmö FF och IFK Göteborg:
- 1900, 1901, 1911, 1914, 1916, 1923 — vunna inom Svenska mästerskapet
- 1931–32, 1936–37 — vunna inom Allsvenskan
- 1992 — vunnen i Mästerskapsserien
- 1998, 2009, 2018 — vunna i Allsvenskan
Allsvenskan har AIK vunnit sex gånger (1931–32, 1936–37, 1983, 1998, 2009, 2018). Vinsten 1983 gav inte svenskt mästerskapsguld eftersom det avgjordes i ett slutspel. Som tvåa i Allsvenskan har AIK slutat hela 14 gånger.
Svenska cupen och övriga titlar
- Svenska cupen: 8 titlar (1949, 1950, 1975/76, 1984/85, 1995/96, 1996/97, 1998/99, 2009). Som tvåa har AIK slutat åtta gånger.
- Supercupen: 1 (2010)
- Superettan: 1 (2005)
- Inomhusmästerskap: 2 (1986, 1987)
- Wicanderska välgörenhetsskölden: 4 (1908, 1909, 1914, 1916)
Europaspel
AIK har deltagit i flera europeiska klubblagsturneringar:
- UEFA Champions League gruppspel: 1999/00 — klubbens enda gruppspel i högsta europacupen.
- UEFA Champions League kvalomgång 3: 2010/11
- UEFA Europa League gruppspel: 2012/13 — bland annat mot SSC Napoli och Bordeaux
- UEFA-cupen omgång 1: sju tillfällen (1973/74, 1975/76, 1984/85, 1987/88, 2000/01, 2002/03, 2003/04, 2007/08)
- Cupvinnarcupen kvartsfinal: 1996/97
- Intertotocupen kvartsfinal: 2001
Klubbrekord
- Flest spelade matcher: Per Karlsson — 438 matcher
- Flest mål: Per Kaufeldt — 122 mål
- Flest mål i en match: Kim Bergstrand — 5 mål, 12 maj 1993
- Största seger: 9–0 mot IFK Malmö, 2 november 1930
- Största förlust: 2–8 mot Åtvidabergs FF (1971), 1–7 mot Örgryte IS (1960)
- Publikrekord (hemma): 50 128 mot GIF Sundsvall, 4 november 2018
- Publiksnittsrekord: 30 023 åskådare per match, säsongen 2025
- AIK har vunnit Allsvenskans publikliga 40 gånger — mest av alla allsvenska klubbar.
Aktuell trupp och ledning 2026
Spelartrupp
Truppen är senast uppdaterad 19 april 2026. Mads Thychosen är lagkapten.
Målvakter: Kristoffer Nordfeldt (#15), Kalle Joelsson (#30), Norton de Carvalho Otterud (#40)
Försvarare: Eskil Edh (#2), Sotirios Papagiannopoulos (#4), Lukas Bergquist (#5), Charlie Pavey (#12), Fredrik Nissen (#14), Mads Thychosen (#17, kapten), Ibrahim Cissé (#25), Ahmad Faqa (#37)
Mittfältare: Martin Ellingsen (#6), Amel Mujanic (#7), Johan Hove (#8), Bersant Celina (#10), Victor Andersson (#11), Abdihakim Ali (#18), Dino Beširović (#19), Stanley Wilson (#21), Adrian Helm (#22), Andreas Redkin (#24), Linus Järeteg (#28), Áron Csongvai (#33), Zadok Yohanna (#36), Taha Ayari (#45), Yannick Geiger (#46), Axel Kouame (#48)
Anfallare: Erik Flataker (#9), Sixten Gustafsson (#16), Kevin Filling (#29), Henry Meja
Nyförvärv 2026: Amel Mujanic (från Örgryte IS), Ibrahim Cissé (från KuPS), Lukas Bergquist (från Östers IF), Mohammed Shilla (från Azam FC), Sixten Gustafsson och Norton de Carvalho Otterud (från AIK U).
Avtappningar 2026: John Guidetti (ej förlängt), Thomas Isherwood (ej förlängt), Anton Salétros (till Chicago Fire), William Hofvander (till Örgryte IS), Filip Benković (till Shenzhen Peng City).
Reserverade tröjnummer: Tröja nummer 1 skänktes 5 april 2009 till klubbens supportrar — AIK menade att supportrarna är viktigare än den traditionella “tolfte spelaren”-symboliken med nummer 12. Tröja nummer 27 är inofficiellt pensionerad sedan målvakten Ivan Turina hastigt gick bort den 2 maj 2013. Turina bar nummer 27 i tre år och spelade 65 allsvenska matcher för AIK. Hans matchtröja hänger fortfarande i omklädningsrummet inför varje hemmamatch.
Tränare och ledning
- Klubbdirektör (VD): Fredrik Söderberg
- Rekryteringschef: Miika Takkula
- Chefstränare: José Riveiro (2026–)
- Assisterande tränare: Sergio Almenara, Nils Heingård
- Ordförande: Mikael Jomer
José Riveiro tillträdde 2026 efter Mikkjal Thomassen (2024–2026). Andra tongivande tränare i klubbens historia inkluderar Stuart Baxter (1998–2000), Erik Hamrén (1995–97), Rikard Norling (2005–08 och 2016–20), Andreas Alm (2011–16), Tommy Söderberg (1991–93), Hasse Backe (1994–95), Henning Berg (2023–24) och förebilden Per Kaufeldt (1951–56).
Rivaliteter
Tvillingderbyt mot Djurgårdens IF
AIK:s ärkerival är Djurgårdens IF. Matcherna mellan klubbarna kallas Tvillingderbyt eftersom båda klubbarna grundades 1891. Derbyt rankas som Sveriges största och har förekommit på topp 35-listor över världens största derbymatcher. Klubbarna delar dessutom Stockholm som hemstad: AIK från Solna och Djurgården från Östermalm.
Stockholmsderbyt mot Hammarby IF
AIK:s andra ärkerival är Hammarby IF, även de från Stockholm. Mötena lockar storpublik då de två lagen dominerat den allsvenska publikligan senaste 15 åren. När guldstriden mellan AIK och Hammarby spelades 23 september 2018 kom 49 034 åskådare till Friends Arena — då största Stockholmsderbyt någonsin publikmässigt. AIK vann matchen med 1–0. Det första Stockholmsderbyt på arenan, 7 mars 2015, var faktiskt en cupmatch som lockade 41 063 åskådare (publikrekord i Svenska cupen).
Svenska El Clásico mot IFK Göteborg
AIK:s största rival utanför Stockholm är IFK Göteborg. Matcherna mellan dessa två klassiker har kallats “svenska El Clásico”. AIK och IFK Göteborg har mött varandra cirka 220 gånger — fler än något annat lagpar i svensk fotbollshistoria. Båda klubbarna har spelat i högsta divisionen praktiskt taget oavbrutet och tävlar mot varandra om att vara mest meriterade.
Supportrar och supporterkultur
Norra Stå och Den svarta väggen
På Strawberry Arena samlas AIK-klacken på Norra Stå, som är Nordeuropas största ståplatsläktare. Den kallas även “Den svarta väggen” — en hyllning till Borussia Dortmunds berömda Südtribune (“den gula väggen”). Norra Stå är epicentrum för tifon, hejaramsor och klubbens kampsånger.
Supporterföreningar
AIK har flera oberoende supporterföreningar:
- Black Army — den mest kända och äldsta supporterföreningen
- Sol Invictus — nyare grupp som vuxit kraftigt under 2000-talet
- Ultras Nord — annan växande supportergrupp
- Firman Boys — klubbens firma, har deltagit i organiserade bråk med rivaliserande lags supportrar
Bland kända AIK-supportrar finns före detta UEFA-presidenten Lennart Johansson, pianisten Robert Wells och medlemmar av kungafamiljen.
Tifo, ramsor och “Å vi e AIK”
Tifo är en viktig del av AIK:s supporterkultur, och AIK-Tifo räknas som en av Sveriges främsta tifogrupper. Klubben har vunnit CANAL+ tifopris tre gånger, senast 2006 för ett tifo mot Djurgården där 11 500 personer bildade först “1891” och sedan “AIK” med dubbelfärgade ark.
Sedan 2006 spelas hyllningslåten “Å vi e AIK” innan varje hemmamatch när spelarna gör entré. Musiken är hämtad från den kenyansk-brittiske artisten Roger Whittakers “The Last Farewell” (1971). När låten spelas reser sig publiken och sjunger med — den används också spontant under bortamatcher när laget vunnit.
Black Is Back och publikkampanjer
Inför säsongen 2006 drev supportrarna kampanjen “30k” med målet att locka 30 000 åskådare till premiären mot Gefle IF. Affischer, banderoller och klistermärken med texten “Black Is Back” sattes upp över Stockholm. Inför säsongen 2007 följdes kampanjen upp med “200dB” — en strategi för att skapa maximalt publiktryck under matcherna.
Kungahuset och kända AIK:are
Kung Gustaf VI Adolf åtog sig redan som kronprins 1907 att vara “AIK:s beskyddare och förste hedersledamot” — en post han innehade fram till sin död 1973. Carl XVI Gustaf är sedan 1974 förste hedersledamot och AIK:s officiella beskyddare. Även kronprinsessan Victoria och prins Daniel är kända som AIK-supportrar. Förbindelsen med kungahuset gör AIK till en av få idrottsföreningar med formell relation till hovet.
AIK-stilen — klubbens värdegrund
Efter övergrepp vid klubbens fotbollsläger 2002 inleddes ett värdegrundsarbete där “AIK-stilen” formulerades som klubbens etiska kärna. AIK-stilens fem ledstjärnor är:
- En AIK:are visar respekt och ödmjukhet gentemot människor — oavsett ålder, nationalitet, kön, etnicitet, religion, kultur, sexuell läggning, könsidentitet eller fysisk och psykisk förmåga.
- En AIK:are tar aktivt avstånd från våld, mobbning, rasism, droger och dopning samt nyttjande av alkohol i samband med AIK-aktiviteter.
- En AIK:are gör sitt bästa efter dennes förutsättningar på träningar och matcher.
- En AIK:are uppträder juste gentemot medspelare och motståndare, ledare, föräldrar och åskådare.
- En AIK:are respekterar domare och funktionärer.
Vid årsmötet 2020 avslogs en motion från en representant för supportergruppen Firman Boys om att avskaffa AIK-stilen.
AIK Ungdomsfotboll och akademin
Klubbens akademibehållning
AIK Ungdomsfotboll är en integrerad del av AIK Fotboll och har producerat spelare av världsklass. Bland de mest kända fostringarna märks:
- Alexander Isak — fostrad i AIK Ungdom, såld till Borussia Dortmund 2017 för 85 miljoner kronor (då dyraste spelarförsäljning från Allsvenskan någonsin), sedan vidare till Real Sociedad och Newcastle United
- Robin Quaison — landslagsspelare och europaspelare
- Putte Kock — klubbens första stora ungdomssatsning, från 1914
- Per Kaufeldt — klubbens skytteligavinnare och senare tränare
- Magnus Hedman — såld till Coventry 1997 för flera miljoner
Akademins historia
AIK började satsa på ungdomar redan 1914 då Putte Kock dök upp på det första juniorlaget. Den verkliga genomslagskraften kom våren 1934, då 400 pojkar samlades på Gamla Råsunda idrottsplats för uttagning till klubbens första pojklag. Lagen som bildades fick namn efter klubbar på A: Arsenal, Aston Villa, Austria, Admira och AIK.
Tore Nilsson startade S:t Erikscupen som föregångaren AT-cupen — i dag en av världens största ungdomsfotbollsturneringar. AIK vann AT-cupens A-klass första gången 1949 efter 3–0-final mot Tranebergs IF.
Under 1980-talet fick ungdomsverksamheten en renässans. 1982 hade AIK 12 pojklag och 4 flicklag; 1998 hade siffran vuxit till 48 ungdomslag totalt. Vid årtiondets slut tog AIK två Pojk-SM-titlar. Talang 2002 startades 1998 som ett femårsprojekt för att utveckla A-lagsspelare ur den egna verksamheten.
Akademisamarbeten
Sedan 1997 har AIK djupa ungdomssamarbeten med flera Stockholmsklubbar: Edsbergs IF, IFK Viksjö, IFK Lidingö, Täby IS, IFK Österåker, Råsunda IS, Västerås IK och kvantitetsmässigt störste klubben i Storstockholm, IF Brommapojkarna. Samarbetena fungerar både som rekryteringskanal och som breddverksamhet.
AIK Fotboll Dam
AIK Fotboll Dam bildades den 10 maj 1970 och spelar i Damallsvenskan efter att ha vunnit Elitettan 2023 med imponerande 97 mål på 26 matcher. Damlagets meriter inkluderar tvåa i Svenska cupen 2007 (förlust mot Umeå IK i finalen) och en fjärdeplats i Damallsvenskan 2008.
Tongivande profiler genom åren är tränaren och senare landslagsförbundskaptenen Pia Sundhage (assisterande tränare i början av 2000-talet) och Lillie Persson. På spelarsidan har Linda Sembrant, Filippa Angeldal, Nathalie Björn, Julia Zigiotti Olme och Amanda Nildén alla representerat AIK före sina respektive landslagskarriärer. Australiens stjärnspelare Lisa De Vanna och Jessica Julin har också burit AIK-tröjan.
I dagens trupp finns lagkaptenen Jennie Nordin, med sju säsonger i AIK. Damlaget spelar sina hemmamatcher på Skytteholms IP i Solna sedan 1980-talet.
Stockholmsregionen och klubbens betydelse
AIK är tillsammans med Djurgården och Hammarby en av Stockholmsregionens tre stora fotbollsklubbar. Geografiskt utgår klubben från Solna men har supportrar och medlemmar över hela landet. AIK:s identitet — svart och gult, Norra Stå, Gnaget, Strawberry Arena och Allmänna Idrottsklubben — utgör en del av huvudstadsregionens idrottsliga DNA.
Klubbens position som svensk publiklag nummer ett, mätt över 100 år av Allsvenskan, är svår att utmana. Med 40 vunna publikligor, ett publikrekord på över 50 000 åskådare och ett publiksnitt 2025 strax över 30 000 är AIK Fotboll en av Skandinaviens största fotbollsklubbar — både i meriter och i räckvidd.
Bläddra vidare