Djurgårdens IF

Djurgårdens IF Fotboll är en av Sveriges mest meriterade fotbollsklubbar. Moderklubben Djurgårdens IF grundades den 12 mars 1891 på Alberget 4A på ön Djurgården i centrala Stockholm, och fotbollssektionen bildades 1899 med hjälp av före detta GAIS-spelaren Teodor Andersson. Klubben har vunnit tolv SM-guld och fem Svenska cupen-titlar, spelar sina hemmamatcher på 3Arena i Johanneshov och bär smeknamnet Järnkaminerna.

Djurgårdens IF Fotboll i korthet

Fakta	Uppgift
Fullständigt namn	Djurgårdens Idrottsförening Fotboll
Grundad	12 mars 1891 (fotboll 1899)
Hemort	Stockholm
Hemmaarena	3Arena (tidigare Tele2 Arena)
Kapacitet fotboll	cirka 30 000
Klubbfärger	Blårandiga tröjor (himmelsblå och mörkblå)
Smeknamn	Järnkaminerna, Blåränderna, DIF
Ordförande	Erik Gozzi (2025–)
Vd	Hampus Frisén (2025–)
Chefstränare	Jani Honkavaara (2024–)
Lagkapten	Adam Ståhl
Spelar i	Allsvenskan
SM-guld	12
Svenska cupen	5
Medlemmar (klubb totalt)	över 30 000 (2025)

Djurgårdens IF är organiserat som en allians av tjugotvå individuella sportklubbar sedan omstruktureringen 1991. Fotbollssektionen Djurgårdens IF Fotboll är den största i alliansen, och klubben hade säsongen 2023 omkring 14 754 säsongsbiljettinnehavare.

Klubbens historia

Grundande och fotbollssektionens första år (1891–1910)

Djurgårdens IF bildades den 12 mars 1891 på Alberget 4a på ön Djurgården i Stockholm. Drygt ett dussin unga idrottare träffades på ett kafé, och den då 22-årige John G. Jansson valdes till klubbens första ordförande. Inspirationen kom delvis från norska skidhopps-uppvisningar, och klubben växte ur arbetarklasskvarteret Djurgårdsstaden.

Fotbollssektionen formerades först åtta år senare, 1899, med hjälp av Theodor Andersson, en tidigare GAIS-spelare. Den allra första matchen spelades i juli 1899 mot AIK och slutade med förlust 1–2 — startskottet på vad som skulle bli svensk fotbolls äldsta och mest intensiva rivalitet. Under 1900-talets första decennium etablerade sig laget i Stockholmsfotbollen och spelade hemma på Stockholms Idrottspark (1901–1906) och Östermalms IP (1906–1910).

Första guldepoken (1912–1920)

Djurgårdens första storhetstid kom på 1910-talet. Klubben vann fyra SM-guld under perioden 1912–1920:

• 1912: Besegrade Örgryte IS med 3–1 i finalen
• 1915: Besegrade Örgryte IS med 3–1 i finalen
• 1917: Besegrade AIK med 3–1 i finalen
• 1920: Besegrade IK Sleipner med 1–0 i finalen

Periodens stora profil var Karl “Köping” Gustafsson, en av svensk fotbolls första landslagsmän, som deltog i fyra olympiska turneringar (1908, 1912, 1920 och 1924). På arenasidan flyttade klubben in på Tranebergs Idrottsplats 1911 och spelade där fram till 1935.

Andra guldepoken (1955–1966)

Efter Allsvenskans införande 1924/25 dröjde det tre decennier innan Djurgården slog till igen. Den andra guldepoken sträckte sig från mitten av 1950-talet till mitten av 1960-talet och gav ytterligare fyra SM-guld: 1955, 1959, 1964 och 1966. Periodens tongivande spelare var Gösta “Knivsta” Sandberg — “Mr Djurgården” — som mellan 1951 och 1966 gjorde 328 matcher och 79 mål för klubben.

Under den här perioden spelade Djurgården hemma på Stockholms Stadion, dit klubben hade flyttat säsongen 1936. År 1956 nådde laget Europacupens kvartsfinal, vilket fortfarande är klubbens mest framstående europeiska prestation före 2020-talet. På Råsunda satte Djurgården sitt största publikrekord någonsin den 11 oktober 1959, då 50 750 åskådare såg klubben möta IFK Göteborg.

Tredje guldepoken (2002–2005) och 2019

Efter en lång ökenvandring i det allsvenska skuggorna återvände Djurgården till toppen av svensk fotboll i början av 2000-talet. Klubben tog tre SM-guld på fyra säsonger — 2002, 2003 och 2005 — och vann samtidigt Svenska cupen tre gånger (2002, 2004 och 2005). Det är klubbens mest dominanta period i modern tid. Profiler som målvakten Andreas Isaksson (133 A-landskamper för Sverige) och mittfältaren Kim Källström (131 A-landskamper) bar laget.

Sedan följde en törstig period på fjorton år innan nästa allsvenska guld kom hem 2019. Det säkrades dramatiskt i den allra sista omgången mot Malmö FF, och inramades av Svenska cupen-segern året innan: 2018 vann Djurgården cupen genom att besegra just Malmö FF med 3–0 i finalen, utan att släppa in ett enda mål under hela turneringen.

Modern era och Conference League-semifinal (2020–2026)

Efter 2019 års SM-guld gick klubben in i en period av mer ojämna säsonger, men nådde ett internationellt höjdvattenmärke säsongen 2024–25 då Djurgården tog sig hela vägen till semifinal i UEFA Conference League. Resan stoppades av Chelsea, som vann med sammanlagt 5–1 över dubbelmöten. Det var klubbens starkaste europeiska prestation i modern tid och bekräftade att Djurgården åter etablerat sig som en internationell aktör. Säsongen 2025 i Allsvenskan hade Djurgården en trög start men avslutade som ett av Allsvenskans bästa lag. Klubbens skyttekung August Priske blev seriens bästa målskytt 2025 innan han såldes till Birmingham City inför 2026.

Hemmaarena 3Arena

3Arena (tidigare Tele2 Arena) 2013–

Djurgården spelar sedan sommaren 2013 sina hemmamatcher på 3Arena i Johanneshov i södra Stockholm, granne med Avicii Arena (tidigare Globen). Arenan invigdes den 20 juli 2013, byggkostnaden landade på 2,7 miljarder kronor och ägs av Stockholms stad genom SGA Fastigheter AB. Anschutz Entertainment Group sköter driften via Stockholm Globe Arenas. Vid fotbollsmatcher rymmer arenan cirka 30 000 åskådare, vid konserter omkring 40 000.

3Arena har ett uppskjutbart tak som väger sammanlagt 5 000 ton. Taket kan öppna ett hål på 105 × 68 meter på cirka tjugo minuter, vilket gör arenan flexibel för både inomhus- och utomhusarrangemang. Djurgårdens publikrekord på arenan är 28 258 åskådare, satt i säsongsfinalen mot Örebro SK 2019.

Arenan är dubbelt hemmaplan för Stockholm: både Djurgårdens IF och Hammarby IF spelar sina hemmamatcher här. AIK använder arenan som backup-anläggning. Att två klassiska rivaler delar arena är unikt i svensk fotboll och har präglat supporterkulturen.

Namnbyten: Stockholmsarenan → Tele2 Arena → 3Arena

Arenan har bytt namn tre gånger under sin korta historia:

• Stockholmsarenan (arbetsnamn under byggtiden från 10 september 2010)
• Tele2 Arena (8 juni 2012–31 december 2024): Tele2 köpte namnrätten innan invigningen
• 3Arena (1 januari 2025–): Telia-koncernens varumärke 3 tog över namnrätten; bytet annonserades 18 september 2024

Tidigare hemmaarenor genom historien

Djurgårdens IF Fotboll har genom åren spelat på fem tydliga hemmaarenor:

1. Stockholms Idrottspark (1901–1906) — låg där Stockholms Stadion nu står
2. Östermalms IP (1906–1910) — fortfarande aktiv anläggning
3. Tranebergs Idrottsplats (1911–1935) — vid Tranebergsbron
4. Stockholms Stadion (1936–2013) — kapacitet idag 14 200 åskådare på trävirkesbänkar, publikrekord för Djurgården 21 995 mot AIK den 16 augusti 1946
5. Tele2 Arena / 3Arena (2013–) — cirka 30 000 åskådare

Stockholms Stadion förblir världens äldsta aktivt brukade olympiska arena (uppförd 1910–1912 för OS i Stockholm 1912) och är fortfarande hemmaplan för Djurgårdens damer i Damallsvenskan. Den första hemmamatchen på Stadion spelades den 13 oktober 1912.

Smeknamnet Järnkaminerna

Djurgårdens mest kända smeknamn är Järnkaminerna, och kortformen DIF används parallellt. Det andra smeknamnet, Blåränderna, syftar direkt på de blå-randiga tröjorna. Smeknamnet Järnkaminerna har sitt ursprung i 1950-talet och 1960-talet, då Djurgårdens fotbollsavdelning var känd för sin fysik och hårda spelstil.

Den vanligaste etymologin är dubbel: dels syftade smeknamnet på spelarnas fysiska, järnhårda spel, dels på att de blå- och mörkrandiga tröjorna sades likna en gammaldags järnkamin — blått som järnplåten och rött som glöden inne i kaminen. Just under den andra guldepoken (1955–1966) tog smeknamnet fäste i medierna och blev permanent.

Supporterklubben Järnkaminerna bär samma namn, men bildades först 1997 efter att ha hetat Blue Saints sedan 1981. Förkortningen JK används flitigt av medlemmar och i media.

Klubbfärger och kläder

Djurgårdens hemmatröja har vertikala ränder i himmelsblå och mörkblå, en design som har förblivit i grunden oförändrad i drygt ett sekel. Kortbyxor och strumpor är blå. Tröjans randmönster är så ikoniskt att smeknamnet Blåränderna har följt med klubben sedan tidigt 1900-tal. Bortastället varierar mellan säsonger men har historiskt växlat mellan vitt och rött.

Klubbmärket adopterades 1896 och visar en sköld i gult, rött och blått med bokstäverna D.I.F. Enligt en dikt från 1908 skriven av Johan af Klercker står “blått och gult för Sverige, rött för kärleken”. Klubbnamnet kommer från Stockholmsön Djurgården där moderklubben grundades.

Meriter och statistik

Alla SM-guld kronologiskt

Djurgårdens IF Fotboll har vunnit Svenska mästerskapet tolv gånger, fördelat över tre tydliga eror plus 2019:

År	Format	Anmärkning
1912	SM-cup	Final 3–1 mot Örgryte IS
1915	SM-cup	Final 3–1 mot Örgryte IS
1917	SM-cup	Final 3–1 mot AIK
1920	SM-cup	Final 1–0 mot IK Sleipner
1954/55	Allsvenskan	Andra guldepoken inleds
1959	Allsvenskan
1964	Allsvenskan
1966	Allsvenskan	Sista guldet i andra epoken
2002	Allsvenskan	Tredje guldepoken inleds
2003	Allsvenskan
2005	Allsvenskan
2019	Allsvenskan	Säkrat sista omgången mot Malmö FF

I den allsvenska maratontabellen ligger Djurgården bland de fem mest meriterade klubbarna genom tiderna.

Svenska cupen

Djurgården har vunnit Svenska cupen fem gånger: 1990, 2002, 2004, 2005 och 2018. Cupguldet 1990 markerade slutet på en svår period för klubben och tändes på ett anmärkningsvärt sätt: i en av matcherna mot Hammarby IF samma år vann Djurgården med hela 9–1, klubbens rekordseger i ett derby. Cupguldet 2018 var särskilt minnesvärt eftersom klubben inte släppte in ett enda mål under hela turneringen.

Europeiska meriter

Klubbens europeiska höjdpunkt före 2020-talet var Europacupens kvartsfinal 1956 under andra guldepoken. Den moderna eran toppas av semifinalen i UEFA Conference League 2024–25, då Djurgården föll mot Chelsea med sammanlagt 1–5 över dubbelmöten. Klubben har också deltagit i Champions League- och Europa League-kvalspel vid flera tillfällen efter SM-guld.

Aktuell trupp och ledning 2026

Klubbledning

Sedan 2025 leds Djurgårdens IF Fotboll av ordförande Erik Gozzi och vd Hampus Frisén. Sportchefspositionen var i förändring under våren 2026 efter att Bo Andersson meddelade sitt avhopp den 18 mars 2026.

Tränarstab

Chefstränare är finländaren Jani Honkavaara, som tillträdde permanent den 20 december 2024 efter att tidigare ha hoppat in som interimtränare. Honkavaaras stab består av de assisterande tränarna Christer Mattiasson, Agon Mehmeti och Hugo Berggren samt målvaktstränaren Nikos Gkoulios från Grekland.

Spelartrupp

A-truppen 2026 består av omkring 23 utespelare plus målvakter och är internationellt sammansatt med spelare från Sverige, Norge, Finland, Danmark, Slovenien och flera andra länder. Filip Manojlovic ser ut att bli ordinarie målvakt 2026, med Jacob Rinne som andremålvakt. Försvararen Adam Ståhl är lagkapten 2026.

Bland tongivande utespelare märks norske anfallaren Kristian Lien, danske mittfältaren Peter Langhoff, slovenske anfallaren Nino Žugelj och försvararen Jacob Une. Truppen kompletteras av flera akademiprodukter och unga svenska spelare som tagit sig in i Allsvenskan via Djurgårdens U17- och U19-system.

Transfers inför 2026

Värvningar 2026:

• Leon Hien (från Degerfors IF)
• Kristian Lien (från FC Groningen)
• Max Larsson (från Västerås SK)
• Peter Langhoff (från Lyngby BK)

Avgångar 2026:

• August Priske (till Birmingham City) — skyttekung i Allsvenskan 2025
• Theo Bergvall (till FC Lausanne-Sport)
• Keita Kosugi (till Eintracht Frankfurt)

Rivaliteter

Tvillingderbyt mot AIK

Djurgårdens huvudrival är AIK. Derbyt mellan klubbarna heter Tvillingderbyt och anses vara svensk fotbolls största och mest klassiska derby. Namnet kommer av att båda klubbarna grundades 1891 — AIK den 15 februari och Djurgården den 12 mars — endast tre veckor isär. Båda klubbarna ses därför som “tvillingar” snarare än rivaler från olika epoker.

Den första derbymatchen spelades den 16 juli 1899 och slutade med AIK-seger 2–1. Per augusti 2024 hade derbyt spelats över hundra gånger med statistiken: AIK 68 segrar, Djurgården 62 segrar, 55 oavgjorda. Största marginalen någonsin är 6–0, satt två gånger: AIK vann med 6–0 den 12 juni 1908, och Djurgården svarade med 6–0 den 2 juni 1915.

Modernt publikrekord för Tvillingderbyt sattes 2019 då 45 367 åskådare slog rekordet från 1975. Derbyt har en lång och tung våldshistoria, med flera dokumenterade incidenter mot spelare som bytt klubbar — bland annat hot mot Jesper Jansson när han gick från AIK till Djurgården 1996 och liknande behandling av Anders Limpar år 2000.

Derbyt mot Hammarby IF

Djurgårdens andra storrival är Hammarby IF. Rivaliteten bygger främst på geografisk närhet — båda klubbarna är hemmahörande i centrala Stockholm — och har förstärkts sedan 2013 då klubbarna delar 3Arena som hemmaarena. Derbyt mellan Djurgården och Hammarby är efter Tvillingderbyt det näst största i Stockholm.

Djurgårdens rekordseger i ett derby är 9–1 mot Hammarby 1990, en match som ofta refereras till i supporterkretsar än idag. Andra historiska rivaler inkluderar IFK Göteborg och Malmö FF, vilka aktiveras främst vid SM-guldsstrider.

Supportrar och supporterkultur

Järnkaminerna

Den officiella supporterföreningen heter Järnkaminerna och har omkring 5 800 medlemmar. Föreningen är arvtagare till DIF Supporters Club, grundad 1947 — den första organiserade supporterklubben för Djurgården. På 1970- och 80-talen bildades parallellt Blue Saints (1981), en yngre supporterklubb som 1997 reformerades och bytte namn till Järnkaminerna i ett uttryckligt försök att förbättra klubbens publika image efter flera våldsincidenter på 1990-talet.

Järnkaminerna driver supporterstå på 3Arena och på Hovet (Djurgårdens hockey-arena), och har idag sektioner även utanför Stockholm. Förkortningen JK används generellt.

Ultras och fristående grupper

Vid sidan av Järnkaminerna finns flera fristående ultrasgrupper:

• Ultra Caos Stockholm (grundad 2003) — ledande ultragruppen
• Fabriken Stockholm (grundad 2005) — designar tifo och megabaner
• Sofia Tifo (grundad 2013) — namnet efter Sofia församling vid 3Arena
• DFG och Långa gatan Stockholm (LGS) — historiska grupperingar
• Djurgårdens Supporters Club — paraplyorganisation

Supporterkulturen kring Djurgården är känd för ambitiösa koreografier, tifo i stora format och en stark sång- och stångmiljö på läktarsektionen Sofia på 3Arena.

Klubbrekord och publiksiffror

• Publikrekord på Råsunda: 50 750 mot IFK Göteborg, 11 oktober 1959
• Publikrekord på Stockholms Stadion (DIF): 21 995 mot AIK, 16 augusti 1946
• Publikrekord på 3Arena (DIF): 28 258 mot Örebro SK, säsongsfinal 2019
• Publikrekord Tvillingderbyt modern era: 45 367 åskådare 2019
• Största seger ligaspel: 9–1 mot Hammarby IF, 1990
• Största derbyseger Tvillingderbyt: 6–0 mot AIK, 2 juni 1915
• Antal medlemmar (Djurgårdens IF totalt): över 30 000 (2025) — störst i svensk fotboll
• Säsongsbiljetter 2023: ca 14 754

Damverksamhet

Djurgården har även en damverksamhet i fotboll. Under namnet Djurgården/Älvsjö (samarbete med Älvsjö AIK) vann klubben Damallsvenskan två gånger: 2003 och 2004, båda gångerna i tuff konkurrens med Umeå IK. Damernas hemmaplan är Stockholms Stadion (kapacitet 14 417, listad som en av Damallsvenskans större arenor) — den arena som herrlaget övergav 2013 men som fortfarande används av damerna och flera Djurgårdens-sektioner.

Ungdomsakademi

Djurgårdens IF Fotboll driver en av Sveriges mest kända ungdomsakademier med lag från U13 till U19. Akademin har genom åren producerat ett stort antal landslagsspelare och unga talanger som sålts vidare till europeisk fotboll. Strukturen följer den moderna allianstanken från 1991 där akademiverksamheten är integrerad med ungdomssektionerna i moderklubben Djurgårdens IF. Genom åren har klubben producerat profiler som Andreas Isaksson, Kim Källström och Johan Elmander, alla med rötter i Djurgårdens-systemet.

Sammanfattning

Djurgårdens IF Fotboll är en grundpelare i svensk fotboll: grundad 12 mars 1891 som klubb, 1899 som fotbollssektion. Med 12 SM-guld fördelade över tre tydliga epoker — 1910-tal, 1950–60-tal och 2000-tal plus 2019 — och fem Svenska cupen-titlar tillhör Djurgården den absoluta toppen av svensk klubbfotboll. Hemmaarenan 3Arena (tidigare Tele2 Arena) i Johanneshov, smeknamnet Järnkaminerna, supporterkulturen kring Sofia-läktaren och rivaliteten med AIK i Tvillingderbyt utgör tillsammans en sportklubb med tydlig identitet, hög modern relevans (UEFA Conference League-semifinal 2024–25) och över 30 000 medlemmar.