Idrottslaget Idrottslaget
IFK Göteborg klubbmärke

IFK Göteborg

Göteborg

Grundad

1904

Hemmaarena

Gamla Ullevi

18 454 platser

Tränare

Stefan Billborn

Serie

Allsvenskan

Meriter

18

SM-guld

8

Cupguld

Om klubben


IFK Göteborg, lokalt ofta bara IFK (IdrottsFöreningen Kamraterna), även Blåvitt, Änglarna, Kamraterna och Göteborgskamraterna, är en svensk idrottsförening från Göteborg grundad den 4 oktober 1904, med fotboll som den mest kända idrotten, men på senare tid orientering som den mest framgångsrika. Sedan 2018 är fotbollssektionen en självständig förening som ingår i alliansföreningen IFK Göteborg. Efter att Allsvenskan 2025 avgjorts ligger IFK Göteborg tvåa i Fotbollsallsvenskans maratontabell och har blivit svenska mästare 18 gånger. Under 1980-talet hade klubben sin storhetstid, och 1982 vann laget samtliga större tävlingar: Allsvenskan, SM-slutspelet, Svenska cupen och som första svenska klubb Uefacupen. IFK fick samma år mottaga Fair Play-priset samt tilldelades Hall of Fames hedersomnämnande vid Idrottsmuseet i Göteborg. 1987 vann klubben Uefacupen ännu en gång. IFK var nära att ta det sista steget i Europacupen, men förlorade mot FC Barcelona efter straffavgörande i semifinalen 1986. Även under 1990-talet var IFK Göteborg Sveriges mest framgångsrika herrfotbollslag, då laget vann sex titlar i Allsvenskan, 1990–1991 och 1993–1996.

Källa: svenska Wikipedia · Strukturerade fakta från Wikidata.

IFK Göteborg är en av Sveriges mest meriterade fotbollsklubbar. Klubben grundades den 4 oktober 1904 på Café Olivedal i Majorna och är i dag känd för sina 18 SM-guld, två UEFA-cuper och sin position som tvåa i den allsvenska maratontabellen — efter Malmö FF men före AIK. Klubben spelar sina hemmamatcher på Gamla Ullevi i Göteborg och kallas i folkmun Blåvitt eller Änglarna.

IFK Göteborg i korthet

FaktaUppgift
Fullständigt namnIdrottsföreningen Kamraterna Göteborg
Grundad4 oktober 1904
HemortGöteborg, Sverige
HemmaarenaGamla Ullevi
Kapacitet18 454
KlubbfärgerBlått och vitt
SmeknamnBlåvitt, Änglarna, Kamraterna
OrdförandeMagnus Nilsson
KlubbdirektörNicklas Lauwell
ChefstränareStefan Billborn
Assisterande tränareJoachim Björklund
Spelar iAllsvenskan
Allsvenska säsonger93
SM-guld18
Svenska cupen8
UEFA-cupen2 (1982, 1987)
Maratontabell2:a plats

Sedan 2018 är fotbollssektionen en självständig förening som ingår i alliansföreningen IFK Göteborg. Klubben är den enda svenska klubben någonsin som har vunnit en europeisk titel — något som skedde två gånger under 1980-talet.

Klubbens historia

Grundande på Café Olivedal (1904)

IFK Göteborg grundades den 4 oktober 1904 då ett tjugotal ungdomar samlades på Café Olivedal i hörnet av Olivedalsgatan och Sveaplan i dåvarande Majornas sjunde rote. De bildade krets 39 av Idrottsföreningen Kamraterna. Initiativtagare var John Säwström och Chalmers-ingenjören Arthur Wingren, som också blev föreningens första ordförande. Övriga i styrelsen var Enok Olsson (vice ordförande), Nils Andersson (vice sekreterare), Meyer Kanterowitz (kassör), Herbert Johansson (intendent) samt suppleanterna James Andersson och Stellan Ljungberg.

Klubbens föregångare var IF Kamraterna i Annedal som bildades 1895 men upphörde 1899. På försommaren 1904 samlades de drivande krafterna i Idrottssällskapet Kamraterna och Annedals Sportklubb för att diskutera en sammanslagning, vilket ledde till den nya kretsen i Göteborg.

På Karlsrofältet — strax söder om Linnéplatsen — vann Blåvitt sina fyra första vänskapsmatcher under hösten 1904 med målskillnaden 8-2. Den första reguljära fotbollsmatchen spelades mot IK Vikingen, som IFK förlorade med 1-2. Förste lagkapten var John Säwström.

Tidiga år och första SM-guld (1904-1924)

IFK Göteborg deltog i SM första gången 1907 och förlorade då med 0-8 mot Örgryte IS. I Sveriges första fotbollslandskamp 1908 mot Norge deltog tre IFK-spelare: Ove Eriksson, Nils Andersson och Erik Börjesson.

Det första SM-guldet vanns den 11 oktober 1908 på Walhalla idrottsplats mot IFK Uppsala (4-3) inför cirka 3 000 åskådare. Klubbens första fixstjärna var Erik Börjesson, som hade kommit från Jonsered i juli 1907 och spelade cirka 300 matcher för Blåvitt under åren 1907-1910 och 1912-1920.

Det andra SM-guldet kom 1910 mot Djurgårdens IF med 3-0 inför 5 510 personer — där Erik Börjesson gjorde alla tre målen. Det tredje SM-guldet kom under första världskriget 1918, klubbens första SM-final i Stockholm på Stockholms Stadion, där 6 000 åskådare såg IFK vinna med 5-0 mot Helsingborgs IF.

År 1924 reste IFK Göteborg till Spanien för den dittills mest omfattande utlandsturnén som ett svenskt fotbollslag hade gjort. Klubben utmanade FC Barcelona, Athletic Bilbao och Atletico Madrid. I den första allsvenska säsongen 1924/1925 placerade sig IFK på en andra plats, och Filip “Svarte-Filip” Johansson blev Allsvenskans förste skytteligavinnare med 39 mål på 22 matcher — ett rekord som fortfarande står sig.

Mellanperioden (1925-1969)

Det första allsvenska guldet kom säsongen 1934/1935 under tränaren Eric Hjelm. Nästa SM-titel kom 1942 — fyra poängs marginal över GAIS.

1949 gjorde IFK Göteborg en 35-dagars Nordamerika-turné mellan 12 juni och 9 juli, med syfte att marknadsföra europeisk fotboll. Turnén kostade cirka 30 000 kronor.

Det dröjde till 1958 — året då VM spelades i Sverige och Ullevi var nybyggd — innan IFK vann Allsvenskan igen. I laget som tränades av Walter Probst spelade bland andra Bengt “Fölet” Berndtsson, Owe “Fiskar-Owe” Ohlsson och Bertil “Bebben” Johansson. 1961 invigdes Kamratgården som klubbens träningsanläggning.

1969 tog IFK SM-titeln för första gången på elva år med Bertil “Bebben” Johansson som tränare. Anfallaren Reine Almqvist blev allsvensk skyttekung, och andra nyckelspelare var mittbacken Björn Ericsson, lagkaptenen Reine Feldt och mittfältaren Göran “Pisa” Nicklasson — den sistnämnde uttagen till VM i Mexiko 1970. Laget spelade en enkel fotboll som “Bebben” lanserade som “bonnfotboll”.

1970-talet — uppbyggnaden

Säsongen 1970 åkte IFK ur Allsvenskan och fastnade i Division II under flera år. Bertil Westblad blev ordförande 1972, och 1974 blev Anders Bernmar klubbdirektör — han lade grunden för klubbens återuppbyggnad genom att inteckna Kamratgården och få styrelsen att gå i borgen för lån.

1976 skrev Gert Lengstrand låten “Heja Blåvitt” och Schytts spelade in den på albumet “Änglalåtar”. Låten användes som inmarschlåt fram till 2009, då den ersattes av “Snart skiner Poseidon” av Joel Alme. Samma år sattes rekord i Division II när 50 690 åskådare följde derbyt mot GAIS.

Klubbens värvningar i mitten av 1970-talet — Björn Nordqvist och Ove Kindvall (1975), Ralf Edström (1977) — markerade slutet på krisen. Tvillingbröderna Conny Karlsson och Jerry Carlsson värvades från IFK Oskarshamn 1975, från Hisingen kom Glenn Hysén och från Lerkil Glenn Strömberg. Anfallaren Torbjörn Nilsson, en av klubbens största stjärnor genom tiderna, debuterade i landslaget 1976.

1976 vann IFK Division II med åtta poängs marginal och var åter klart för Allsvenskan. Under comeback-säsongen 1977 hade IFK 23 760 åskådare i snitt per hemmamatch — det tredje högsta snittet i Sverige genom tiderna.

1979 anställdes Sven-Göran Eriksson som tränare, och hans nya spelsystem — beskrivet som “kollektiv insats med utrymme för individualism” — lyfte laget till oanade höjder.

1980-talet — guldåldern och två UEFA-cuper

1982 är det mest legendariska året i klubbens historia. IFK Göteborg vann samtliga större tävlingar:

  • Allsvenskan
  • SM-slutspelet (4-3 sammanlagt mot Hammarby IF i finalen, 3-1 i andra finalmatchen på Söderstadion)
  • Svenska cupen
  • Tipscupen
  • UEFA-cupen — som första svenska klubb någonsin
  • Fair Play-priset
  • Hall of Fames hedersomnämnande vid Idrottsmuseet i Göteborg

I UEFA-cup-finalen mot Hamburger SV vann IFK Göteborg båda matcherna och blev den första svenska klubben att vinna en europeisk titel. Segern räddade klubbens ekonomi efter en kaotisk vår då styrelsemedlemmar avgått och miljonskulder tornat upp sig.

I 1982 års lag spelade inte mindre än fyra Glenn — Glenn Hysén, Glenn Strömberg, Glenn Schiller och Glenn Holm. Detta gav upphov till Hammarby-fansens berömda ramsa “Alla heter Glenn i Göteborg” under andra SM-finalen 1982 på Söderstadion.

Torbjörn Nilsson tilldelades Guldbollen 1982. Mats Wilander vann Bragdguldet samma år efter sin seger i Franska öppna.

IFK vann SM även 1983 och 1984. Säsongen 1984 vanns SM-finalen mot IFK Norrköping med sammanlagt 7-1. 1986 nådde Blåvitt semifinal i Europacupen för mästarlag (Champions League-föregångaren) efter segrar över Fenerbahçe och Aberdeen. I semifinalen mot FC Barcelona vann IFK hemma med 3-0, men Barcelona vann returmatchen med 3-0 och tog sedan straffsparksläggningen.

1987 vann IFK Göteborg UEFA-cupen för andra gången efter två finaler mot Dundee United med sammanlagt 2-1. Säsongens höjdpunkt blev kvartsfinalsegern mot Inter på San Siro (1-1, IFK gick vidare). Samma år tog Blåvitt också hem SM-titeln.

Efter UEFA-cupen 1987 försvann elva spelare — bland andra Glenn Hysén (till Fiorentina), Peter Larsson (till Ajax), Thomas Wernersson och Tord Holmgren (båda till Fredrikstad).

1990-talet — fortsatt dominans

Roger Gustafsson blev huvudtränare 1990 efter några år som ungdomstränare. Under 1990-talet fortsatte framgångarna och Blåvitt blev svenska mästare 1990 och 1991.

1993-1996: Fyra raka SM-guld — den enda fyra-raka-perioden i klubbens historia. Laget spelade återkommande i UEFA Champions League:

  • 1992/93: Tvåa i gruppspelet bakom AC Milan, som gällde finalplats
  • 1994/95: Vann gruppen före tvåan FC Barcelona, åkte ut i kvartsfinal mot Bayern München på bortamålsregeln
  • 1997/98: Sista Champions League-deltagandet, slogs ut i gruppspelet bakom Bayern, PSG och Beşiktaş

Truppen under denna period inkluderade flera VM-spelare som tog brons i USA 1994: Håkan Mild, Thomas Ravelli, Magnus Erlingmark, Jesper Blomqvist, Teddy Lučić, Pontus Kåmark och Joachim Björklund. Även Kennet Andersson och Stefan Rehn var stjärnor i laget.

1996 köpte IFK Niclas Alexandersson från Halmstads BK och Andreas Andersson från Degerfors IF. Laget slutade tvåa i Allsvenskan efter Halmstads BK — något som efter de fyra raka guldåren sågs som ett misslyckande.

2000-talet — sista SM-guldet 2007

År 2000 avgick Gunnar Larsson som ordförande efter 18 år. Säsongen 2002 var för första gången på länge en nederlagssäsong — IFK fick kvala mot Västra Frölunda IF och säkrade allsvenskt kontrakt först sista omgången.

Bosse Johansson blev tränare 2003. Klubben firade sitt 100-årsjubileum 2004 med tredje plats i Allsvenskan. 2005 spelade IFK final i nystartade Royal League och förlorade mot FC Köpenhamn efter 13 straffsparksomgångar.

Höstens 2005 anklagades klubben för skattebrott — “IFK Göteborgs omtalade skatteaffärer”. Polisen hämtade in Mats Persson och Peter Ijeh för förhör. Klubben fick betala 13 miljoner kronor i obetald skatt plus skattetillägg för Peter Ijeh och Stefan Selakovic. Klubbchefen Mats Persson och kassören Janne “Plånbok” Nilsson avgick.

Säsongen 2007 vann IFK Göteborg SM-guldet för första gången sedan 1996 — fortfarande klubbens senaste SM-titel. Pontus Wernbloom klev fram i ny anfallsroll. I sista hemmamatchen mot Trelleborgs FF kom 41 471 åskådare trots ösregn. Publiksnittet 15 797 åskådare blev det högsta allsvenska snittet sedan 1970-talet.

2008 vann IFK Supercupen mot Kalmar FF (3-1) och Svenska cupen mot samma motståndare (på straffar efter mållöst). Laget kom trea i Allsvenskan.

2010-talet och fram till idag

Säsongen 2009 var första året på det nybyggda Gamla Ullevi. Första matchen på arenan slutade 6-0 mot Djurgården. Publiksnittet ökade med 40 procent jämfört med 2008.

“Stolpkuppen” 2009: Efter en allsvensk match mot Örebro SK blev IFK Göteborg en världsnyhet när det visade sig att laget hade satt i system att flytta målstolparna före match för att krympa målets storlek. Målvakten Kim Christensen undslapp böter men händelsen rapporterades av BBC, The Times och The Sun.

2013 vann klubben sin sjätte Svenska cupen-titel efter finalseger mot Djurgården på Friends Arena. 2014/15 vann IFK Svenska cupen #7 efter 2-1 hemma mot Örebro SK — Jörgen Lennartssons första titel. 2020 vann klubben sin åttonde Svenska cupen.

Säsongen 2017 präglades av både sportsligt och ekonomiskt misslyckande med 11:e plats och klubbens största minusresultat sedan offentliga verksamhetsberättelser började 2008. 2023 slutade IFK Göteborg på 13:e plats — klubbens lägsta placering någonsin. 2024 upprepades 13:e platsen, men klubben undvek nedflyttning. Säsongen 2025 slutade IFK på fjärde plats i Allsvenskan och nådde semifinal i Svenska cupen.

Hemmaarena — Gamla Ullevi

Nya Gamla Ullevi 2009-

IFK Göteborg spelar sedan 2009 sina hemmamatcher på Gamla Ullevi, en arena belägen vid Skånegatan i centrala Göteborg. Arenan invigdes den 5 april 2009 och har en kapacitet på 18 454 åskådare. Underlaget är hybridgräs.

Gamla Ullevi ägs av Got Event AB, som är ett kommunalt bolag inom Göteborgs stad. Arenan delas av IFK Göteborg, GAIS och Örgryte IS som hemmaarena — alla tre klubbar från Göteborgsalliansen. På arenan spelas också konserter, landskamper och andra evenemang.

I IFK Göteborgs första match på nya Gamla Ullevi vann klubben mot Djurgården med 6-0 inför 18 276 åskådare. Detta blev början på en publikåterhämtning — publiksnittet ökade med 40 procent säsongen 2009 jämfört med 2008.

Tidigare arenor genom historien

IFK Göteborg har genom sina drygt 120 år spelat på flera arenor:

  • Karlsrofältet (1904-1910): Klubbens första träningsplan vid Linnéplatsen
  • Idrottsplatsen (1905-1908, 1910-1915)
  • Walhalla idrottsplats (1908-1915): Här vann IFK sitt första SM-guld 1908
  • Balders hage (1909)
  • Gamla Ullevi (gamla) (1916-1958, 1992-2006): Klubbens huvudarena under första hälften av 1900-talet
  • Ullevi (1959-1991, 2006-2008): Den stora “VM-arenan” från 1958
  • Kamratgården (1961-): Klubbens träningsanläggning, byggd om 2012-2013
  • Gamla Ullevi (nya) (2009-): Nuvarande hemmaarena

Smeknamnen Blåvitt och Änglarna

Blåvitt — sedan 1910

Klubbens smeknamn “Blåvitt” kommer direkt från klubbfärgerna. Före 1910 spelade IFK i vita tröjor med blå byxor, men 1910 introducerades den blå-vitrandiga tröjan som har blivit klubbens kännetecken — och därmed namnet Blåvitt.

Änglarna — myntat på 1950-talet

Smeknamnet “Änglarna” myntades i mitten av 1950-talet av kolportören Bengt Nilsson. Tidigare samma dag hade IFK Göteborg slagit AIK med 5-3, och bland gästerna fanns den legendariske Ny Tid-tecknaren Gunnar “Bong” Bongberg. Dagen efter ritade Bongberg sitt dubbelspaltiga Ullevi-reportage med temat “änglarna” — och namnet fastnade. Supporterklubben Änglarna är än i dag klubbens största supporterförening.

Övriga namn

  • Kamraterna: härstammar från klubbens fullständiga namn Idrottsföreningen Kamraterna Göteborg
  • Göteborgskamraterna: längre variant av samma sak
  • Hela stadens lag: klubbens officiella slogan
  • IFK: den vanligaste förkortningen lokalt

Färger och klubbmärket

Klubbfärgerna är blått och vitt sedan 1910. Den blå-vitrandiga matchtröjan är ett av svensk fotbolls mest ikoniska klädesplagg.

Klubbmärket innehåller stadsvapnet med atletiska män och flyende lejon. Materialleverantör sedan 2015 är Kappa (tidigare bland andra Adidas och Umbro).

Meriter och statistik

Svenska mästare — 18 titlar

IFK Göteborg är 18 gånger svenska mästare och tvåa i den allsvenska maratontabellen efter Malmö FF:

  • 1908, 1910, 1918 — Svenska mästerskapet
  • 1934/35, 1942, 1958, 1969 — Allsvenskan / Svenska serien
  • 1982, 1983, 1984, 1987 — guldåldern
  • 1990, 1991 — fortsatt framgång
  • 1993, 1994, 1995, 1996 — fyra raka SM-guld
  • 2007 — klubbens senaste SM-titel

Svenska cupen och Supercupen

  • Svenska cupen: 8 titlar (1979, 1982, 1983, 1991, 2008, 2013, 2015, 2020)
  • Supercupen: 1 (2008)
  • Allsvenska seriesegrare: 13 (1935, 1942, 1958, 1969, 1982, 1984, 1990, 1991, 1993, 1994, 1995, 1996, 2007)
  • Kamratmästerskapen: 11 (1909, 1910, 1912, 1913, 1914, 1915, 1920, 1921, 1922, 1924, 1940)

Europeiska titlar — UEFA-cupen 1982 och 1987

IFK Göteborg är den enda svenska klubben som någonsin vunnit en europeisk titel — och har gjort det två gånger:

  • UEFA-cupen 1981/82: Slog Valencia i kvarten (50 108 åskådare hemma), Kaiserslautern i semifinalen, Hamburger SV i finalen. Tränare: Sven-Göran Eriksson
  • UEFA-cupen 1986/87: Slog Inter på San Siro i kvarten (1-1), Dundee United i finalen sammanlagt 2-1
  • Europacupen för mästarlag semifinal: 1985/86 (förlust mot FC Barcelona på straffar)
  • Cupvinnarcupen kvartsfinal: 1979/80 (mot Arsenal)
  • Champions League gruppspel: 1992/93, 1994/95, 1997/98
  • Champions League kvartsfinal: 1994/95 (mot Bayern München)

Klubbrekord

  • Allsvenskans förste skytteligavinnare: Filip “Svarte-Filip” Johansson, 39 mål 1924/25 (rekord som fortfarande står sig)
  • Allsvenska säsonger: 93 (senast 2025)
  • Säsonger i näst högsta serien: 8 (senast 1976)
  • IFFHS-rankning 1900-talet: 32:a plats bland Europas mest framgångsrika klubbar

Aktuell trupp och ledning

Tränare 2026 är Stefan Billborn (tidigare bland annat Hammarby IF). Assisterande tränare är gamla landslagsbacken Joachim Björklund. Klubbdirektör är Nicklas Lauwell, och ordförande är Magnus Nilsson.

Sedan 2018 är fotbollssektionen en självständig förening inom alliansföreningen IFK Göteborg. Resterande sektioner i alliansföreningen är aktiva i bland annat orientering — som på senare tid är klubbens mest framgångsrika idrottsgren.

Rivaliteter

Mot AIK — “svenska El Clásico”

IFK Göteborg och AIK från Solna har spelat fler matcher mot varandra än något annat klubbpar i svensk fotbollshistoria — uppskattningsvis 220 matcher. Mötena kallas “svenska El Clásico” eftersom det handlar om Sveriges två största städer och två av de mest meriterade klubbarna någonsin.

Mot GAIS — det lokala göteborgsderbyt

GAIS är IFK:s historiska lokalrival i Göteborg. Klubbarna har mötts otaliga gånger i Allsvenskan, och derbyn lockar regelbundet stora publiksiffror. Båda klubbarna är en del av Göteborgsalliansen tillsammans med Örgryte IS.

Mot Malmö FF

Som Sveriges två mest meriterade klubbar har IFK Göteborg och Malmö FF en spänningsfylld relation. Klubbarna har mötts i flera SM-finaler — bland annat den dramatiska 1987 års andra final, där IFK tog SM-guldet efter två heta möten.

Mot Örgryte IS

Det äldsta göteborgsderbyt — Örgryte IS är en av Sveriges äldsta klubbar och slog IFK med 0-8 i klubbens första SM-deltagande 1907.

Supportrar och supporterkultur

Supporterklubben Änglarna

Supporterklubben Änglarna är klubbens största och mest etablerade supporterförening. Namnet anspelar på smeknamnet Änglarna och föreningen driver hejaklacker, tifon och bortaresor.

Ultras Göteborg

Ultras Göteborg är den ultragruppering som står för delvis annan stil — främst tifo, ramsor och visuell supportermärkning under matcher.

Inmarschlåtar och guldpytt

Inmarschlåt 1976-2009: “Heja Blåvitt” av Gert Lengstrand, framförd av Schytts på albumet “Änglalåtar” från 1976.

Inmarschlåt sedan 2009: “Snart skiner Poseidon” av Joel Alme — Poseidon är staden Göteborgs statyikon.

Guldpytt: Sedan början av 1990-talet har IFK Göteborg en tradition att äta pyttipanna — så kallad “guldpytt” — endast i samband med att klubben vinner Allsvenskan och blir svenska mästare. Traditionen är en av svensk fotbolls mest kända supporterkuriosa.

Akademin på Kamratgården

IFK Göteborgs akademi har sin bas på Kamratgården. Klubben har fostrat ett antal världsspelare och landslagsmän genom tiderna — bland andra Stefan Pettersson, Magnus Pehrsson, Gustav Svensson, Marcus Berg och Oscar Wendt. Akademin samverkar med ett antal lokala klubbar i Göteborgsregionen.

IFK Göteborg Damer

IFK Göteborg startade damverksamhet 2007 men hade länge ingen seniorsida. 2019 meddelade klubben att man skulle ställa upp med ett damlag i seriespel på seniornivå för första gången i historien — initialt med tonåringar från akademin.

  • 2020: Tilldelad serieplats i Division 4 (tvåa efter Örgryte IS)
  • 2021: Vinst i Division 3
  • 2022: Vinst i Division 2 + kval mot IF Viken
  • 2023-2025: Division 1
  • 2025: Seriesegrare Division 1 — spelar i Elitettan från säsongen 2026

Klubbens position i svensk fotboll

Tillsammans med Malmö FF utgör IFK Göteborg de två historiskt mest meriterade klubbarna i Sverige. Med 18 SM-guld, 8 Svenska cupen-titlar och två UEFA-cuper är Blåvitt en av Skandinaviens absoluta toppklubbar — och som enda svenska klubb någonsin med en europeisk titel intar IFK en särställning i svensk fotbollshistoria.

Klubbens nuvarande utmaning är att återupprätta storheten från 1980- och 1990-talen. Med Gamla Ullevi som hemmaarena, Kamratgården som akademibas och supporterklubben Änglarna i ryggen har Blåvitt fortsatt potential att tävla i toppen av svensk fotboll — något som dock kräver fortsatt återhämtning efter den utmanande 2010-talet och tidigt 2020-tal som har präglat klubben.

IFK Göteborgs självbild — “Hela stadens lag” — speglar klubbens roll som mer än bara en fotbollsförening. För Göteborg är Blåvitt en grundpelare i stadsidentiteten.