Sandvikens IF

Sandvikens IF Fotboll är fotbollssektionen i Sandvikens IF, en alliansförening grundad 1899 i Sandviken i Gävleborgs län. Klubben spelar sina hemmamatcher på Jernvallen, en historiskt betydelsefull idrottsanläggning som hyste matcher under fotbolls-VM 1958 och är den nordligaste arenan där VM-fotboll någonsin spelats. Klubbfärgerna är röd och vit, och klubben är känd under smeknamnen “Stålmännen” och “Rödvästarna”. Sandvikens IF har spelat 21 säsonger i Allsvenskan mellan 1929/30 och 1961, vunnit silver 1935/36 och brons vid tre tillfällen, och nådde Svenska Cupens final 1970. Säsongen 2026 spelar klubben i Superettan.

Sandvikens IF Fotboll i korthet

Fakta	Uppgift
Fullständigt namn	Sandvikens Idrottsförening, fotbollssektionen
Förkortning	SIF
Grundad	1899 (Sandvikens IF som alliansförening)
Hemort	Sandviken, Gävleborgs län
Hemmaarena	Jernvallen (matchspel: Nya Jernvallen, konstgräs)
Kapacitet	700 (Nya Jernvallen, konstgräs); historiskt 20 000 (Gamla Jernvallen)
Underlag	Konstgräs (sedan 2003)
Klubbfärger	Röd och vit
Smeknamn	Stålmännen, Rödvästarna
Chefstränare	Baran Coskun
Spelar i	Superettan (2026)
Allsvenska säsonger	21 (1929/30–1961)
Superettan-säsonger	36,5
Plats i Allsvenskans maratontabell	19:e
Plats i andradivisionens maratontabell	18:e
SM-silver	1 (1935/36)
SM-brons	3 (1934/35, 1936/37, 1955/56)
Svenska Cupen-final	1 (1970, förlust mot Åtvidaberg)
Antal landslagsspelare producerade	14
Publikrekord	20 288 åskådare mot IFK Norrköping 1957

Sandvikens IF Fotboll är en av Norrlands äldsta och mest meriterade fotbollsklubbar. Trots att klubben inte spelat i Allsvenskan sedan 1961 har den en lång tradition av framgång och har genom decennier producerat flera svenska landslagsspelare. Klubben utsågs den 30 december 2007 till “årets förening i Sverige” under Folkspels gala i Globen.

Klubbens historia

Grundande som alliansförening (1899)

Sandvikens IF bildades 1899 som en allmän idrottsförening i Sandviken, en industristad som växte upp kring Sandvikens Jernverks AB (idag Sandvik AB). Den breda föreningsidén innebar att SIF samlade flera idrotter under samma paraply, fotboll, friidrott, brottning, gymnastik och andra grenar. Föreningen har sedan dess utvecklats till en av Norrlands största alliansföreningar.

Fotbollssektionen har genom åren utvecklats till två separata enheter: Sandvikens IF Fotboll (herrar) och Sandvikens IF Fotboll (damer), som båda fungerar som självständiga enheter under moderföreningens paraply.

Allsvensk debut (1929/30)

Fotbollssektionen tog steget upp i Allsvenskan säsongen 1929/30, då den högsta serien fortfarande var relativt ny. Sandviken etablerade sig snabbt och spelade två säsonger i den första perioden (1929/30 och 1930/31).

Första storhetsperioden (1932/33–1943/44)

Den verkligt framgångsrika perioden för Sandvikens IF Fotboll var mellan 1932/33 och 1943/44, då klubben spelade 12 raka säsonger i Allsvenskan. Under denna period vann klubben sina enda allsvenska medaljer:

• 1934/35: SM-brons
• 1935/36: SM-silver: klubbens högsta enskilda placering någonsin
• 1936/37: SM-brons

SM-silvret 1935/36, det så kallade “Lilla Silvret”, är fortfarande Sandvikens IF Fotbolls största enskilda framgång i Allsvenskan. Klubben hörde då till svensk fotbolls absoluta toppskikt.

Andra världskriget och efterkrigstiden

Andra världskriget innebar utmaningar för svensk fotboll i allmänhet och Sandviken i synnerhet. Efter den långa allsvenska perioden från 1932/33 åkte klubben ned 1944, och spelade sedan en kortare gästsäsong i Allsvenskan 1953/54.

Andra storhetsperioden (1955/56–1961)

Sandvikens IF Fotboll återkom till Allsvenskan säsongen 1955/56, då laget även tog SM-brons. Klubben spelade sedan sex raka säsonger i Allsvenskan mellan 1955/56 och 1961, vilket blev den sista perioden på högsta nivå.

Publikrekord och VM-arenor (1957–1958)

Under 1950-talets blomstringsperiod sattes klubbens publikrekord: 20 288 åskådare kom till Jernvallen den 26 maj 1957 för matchen mot IFK Norrköping. Året därpå, 1958: användes Jernvallen som en av spelplatserna under fotbolls-VM på hemmaplan, vilket gjorde arenan till den nordligaste i världen där VM-fotboll någonsin spelats.

Nedflyttning från Allsvenskan (1961)

Säsongen 1961 blev Sandvikens IF Fotbolls sista i Allsvenskan. Klubben åkte ned efter en svag säsong och har sedan dess inte återvänt till den högsta serien, trots flera försök under decennier i andradivisionen och lägre serier.

Svenska Cupen-final (1970)

Trots nedflyttningen från Allsvenskan fortsatte Sandvikens IF Fotboll att vara en stark klubb i andra divisionen och cuptävlingar. Den största framgången efter 1961 kom 1970, då klubben nådde Svenska Cupens final mot Åtvidabergs FF. Sandviken förlorade finalen, men cupäventyret visade att klubben fortfarande hade resurser att tävla mot landets toppklubbar.

Decennier i andradivisionen (1962–2020-talet)

Efter nedflyttningen från Allsvenskan 1961 har Sandvikens IF Fotboll spelat huvudsakligen på den näst högsta nivån, först Division II, sedan Superettan från och med 2000. Klubben har sammantaget 36,5 säsongers erfarenhet på andradivisionsnivå och placerar sig på 18:e plats i andradivisionens maratontabell.

Utmärkelse som “Årets förening” (2007)

Den 30 december 2007 utsågs Sandvikens IF till “årets förening i Sverige” under Folkspels gala i Globen. Utmärkelsen erkände klubbens breda idrottsverksamhet, dess långa tradition och dess roll som lokal samhällsbyggare i Sandviken.

Modern era och Superettan 2026

Säsongen 2026 spelar Sandvikens IF Fotboll i Superettan under huvudtränare Baran Coskun. Per de första tio omgångarna ligger laget på 15:e plats med 9 poäng, en utmanande situation där klubben kämpar för att hålla sig kvar på andradivisionsnivå.

Hemmaarena Jernvallen

En av Europas modernaste arenor (1938)

Jernvallen byggdes 1938 och blev vid invigningen utnämnd till “Europas modernaste idrottsanläggning”: ett betydande erkännande för en arena i en svensk industristad. Anläggningen byggdes av Sandvikens Jernverks AB, det stora industriföretag som präglat staden, och uppfyllde de modernaste kraven för sin tid.

VM-arena 1958

Den största historiska milstolpen för Jernvallen kom 1958, då arenan användes som en av spelplatserna under fotbolls-VM. Den ligger så långt norrut att den är den nordligaste arenan där VM-fotboll någonsin har spelats. Under VM rymde arenan 20 000 åskådare, en kapacitet som visar Jernvallens storhet under den eran.

Publikrekord (1957)

Året före VM, 1957, sattes Sandvikens IF Fotbolls publikrekord på 20 288 åskådare under matchen mot IFK Norrköping. Detta är en imponerande siffra och en av de högsta publiksiffrorna någonsin på en svensk andradivisionsarena.

Bandyrekord (1988)

Jernvallen är även hemmaarena för Sandvikens AIK i bandy, och i denna sport sattes publikrekordet på 5 880 betalande åskådare under matchen mot Vetlanda BK 1988. Bandyplanen frystes artificiellt 1973, vilket var en betydande modernisering av anläggningen.

Nya Jernvallen (1993)

Den ursprungliga Jernvallen-arenan moderniserades och kompletterades med en ny anläggning 1993: Nya Jernvallen: som idag är den arena Sandvikens IF Fotboll använder för sina seriematcher. Nya Jernvallen har konstgräs sedan 2003 och en mer blygsam kapacitet på 700 åskådare, vilket återspeglar dagens publiknivå för klubben.

Cykelfacilitet i källaren

En av Jernvallens mer ovanliga tillägg är en cykelfacilitet i källaren, byggd 2006, som möjliggör inomhusträning för cykling under vintern. Detta är ett exempel på Jernvallens flexibilitet och kontinuerliga utveckling.

Ägandeskap och övriga sektioner

Jernvallen ägs av Sandvikens kommun och används av flera klubbar och föreningar. Förutom Sandvikens IF Fotboll och Sandvikens AIK Bandy använder anläggningen även av handboll, ishockey, badminton, tennis och bowling. Komplexet är en mångsidig idrottsmiljö som täcker breda delar av Sandvikens idrottsbehov.

Läge

Jernvallen ligger centralt i Sandviken med koordinater 60°36′32″N 16°46′23″E. Det centrala läget gör arenan tillgänglig för publik från hela kommunen.

Klubbnamn, färger och smeknamn

Färger

Sandvikens IF Fotboll spelar i en distinkt röd och vit dräkt. Den traditionella hemmadräkten består av röd tröja med vita ärmar, vita byxor och röda strumpor. Färgkombinationen har använts under nästan hela klubbens historia och är en stark del av dess visuella identitet.

Smeknamnen “Stålmännen” och “Rödvästarna”

Klubben har två smeknamn som båda är förankrade i Sandvikens lokala identitet:

• “Stålmännen”: refererar till Sandvikens roll som stålstad och hem för Sandvikens Jernverks AB (idag Sandvik AB). Smeknamnet kopplar fotbollsklubben till stadens industriella ryggrad.
• “Rödvästarna”: kommer från klubbens traditionella röda tröja med vita ärmar, som påminner om en röd väst. Smeknamnet är ett av de mest klassiska i svensk fotbollshistoria.

Klubbmärke

Klubbmärket innehåller bokstäverna SIF (Sandvikens Idrottsförening) i klubbens röda och vita färger. Märket är gemensamt med övriga sektioner i alliansföreningen Sandvikens IF.

Supporterkultur

Sandvikens IF Fotboll har en lojal supporterbas i Sandviken med rötter i stadens arbetarklass- och industriidentitet. Publiksiffrorna har minskat sedan glansåren på 1950-talet, men klubben har fortfarande en kärngrupp av entusiastiska supportrar som följer laget genom uppgångar och nedgångar.

Anmärkningsvärda spelare

14 svenska landslagsspelare

Genom sin långa historia har Sandvikens IF Fotboll producerat eller utvecklat 14 svenska landslagsspelare, primärt under 1920- och 30-talen då klubben var en av Sveriges absoluta toppklubbar.

Gösta Dunker

Gösta Dunker är en av klubbens mest meriterade landslagsspelare med 15 A-landskamper för Sverige. Han var en central figur under Sandvikens framgångsrika 1930-tal och representerade både klubben och landslaget under den första storhetsperioden.

Einar Snitt

Einar Snitt spelade 17 A-landskamper för Sverige och var en av Sandvikens viktigaste profiler under den allsvenska perioden i mellankrigstiden. Hans karriär bidrog till klubbens medaljframgångar under 1930-talet.

Övriga profiler

Sandvikens IF Fotboll har genom åren producerat flera spelare som tagit steget vidare till andra klubbar i Sverige och utlandet. Klubbens akademi och ungdomsverksamhet har spelat en viktig roll i talangutvecklingen.

Säsonger i Allsvenskan

Sandvikens IF Fotboll har totalt 21 säsonger i Allsvenskan, fördelade på fyra distinkta perioder:

Första perioden (1929/30–1930/31)

• 2 säsonger som nykomling i Allsvenskan

Andra perioden (1932/33–1943/44)

• 12 raka säsonger: den långvarigaste och mest framgångsrika perioden
• SM-silver 1935/36: klubbens högsta enskilda placering
• SM-brons 1934/35
• SM-brons 1936/37

Tredje perioden (1953/54)

• 1 säsong som kort gäst

Fjärde perioden (1955/56–1961)

• 6 säsonger: den sista perioden i Allsvenskan
• SM-brons 1955/56

Maratontabell

• Plats i Allsvenskans maratontabell: 19:e, vilket är en imponerande placering med tanke på att klubben inte spelat i serien på över 60 år

Säsonger i Superettan och andradivisionen

Sandvikens IF Fotboll har sammantaget 36,5 säsonger på andradivisionsnivå (Division II, Superettan), vilket återspeglar klubbens långa kontinuitet och uthållighet. Klubben placerar sig på 18:e plats i andradivisionens maratontabell.

Aktuell säsong 2026

• Liga: Superettan
• Placering: 15:e (efter 10 omgångar)
• Poäng: 9
• Mål: 12 gjorda, 13 insläppta

Svenska Cupen-finalen 1970

Den största framgången för Sandvikens IF Fotboll efter nedflyttningen från Allsvenskan 1961 var Svenska Cupens final 1970 mot Åtvidabergs FF. Trots att klubben förlorade finalen var det en stor framgång att överhuvudtaget nå finalen, och en bekräftelse på att klubben fortfarande hörde till svensk fotbolls etablerade del.

Rivaliteter

Gästriklandsderbyt

Sandvikens IF Fotboll har naturliga rivaler i andra klubbar från Gästrikland och Hälsingland. Matcher mot Gefle IF från Gävle, Hudiksvalls FF och andra norrländska klubbar har historiskt varit särskilt laddade.

Norrländska derbyn

Som en av Norrlands mest etablerade fotbollsklubbar har Sandvikens IF Fotboll också haft rivaliteter med andra större norrländska klubbar genom åren, bland annat IFK Luleå, Umeå FC och Östers IF (som dock ligger längre söderut).

Tränare och ledning 2026

Tränarstab

• Huvudtränare: Baran Coskun

Klubbledning

Sandvikens IF Fotbolls ledning arbetar för att stabilisera klubben i Superettan och bygga vidare på den långa traditionen av kontinuerlig andradivisionsfotboll. Den utmanande tabellsituationen 2026 kräver fokus på resultat och rekrytering.

Akademi och ungdomsverksamhet

Sandvikens IF driver en omfattande ungdoms- och akademiverksamhet både inom fotboll och de övriga sektionerna i alliansföreningen. Klubben fokuserar på att utveckla lokala talanger från Sandvikens kommun och kringliggande områden, och har genom åren producerat spelare som tagit steget vidare till högre nivåer.

Den breda föreningsverksamheten gör att Sandvikens IF är en av Norrlands mest betydande breddidrottsföreningar med tusentals aktiva medlemmar genom alla sektioner. Fotbollen är historiskt en av de centrala grenarna.

Damverksamhet

Sandvikens IF Fotboll (damer) är en separat enhet under alliansföreningens paraply, vilket innebär att damverksamheten har sin egen organisation och egen serielagsstruktur. Damlagets historia är mindre dokumenterad än herrarnas, men representerar en viktig del av klubbens bredare idrottsuppdrag.

Sandvikens IF som alliansförening

Sandvikens IF är en av Sveriges äldsta och mest betydande alliansföreningar: en organisation som samlar flera idrotter under samma huvudförening men där varje sektion fungerar relativt självständigt. Föreningen har historiskt drivit verksamhet inom:

• Fotboll (herrar och damer som separata enheter)
• Bandy (Sandvikens AIK är dock numera en separat förening)
• Friidrott
• Brottning
• Gymnastik
• Och flera andra idrotter

Den breda organisationsmodellen är en del av Sandvikens IF:s identitet och en av anledningarna till att klubben utsågs till “årets förening” 2007.

Sandviken som idrottsstad

Sandviken är en av Sveriges mest renodlade industristäder, byggd kring Sandvikens Jernverks AB (idag Sandvik AB). Stålindustrin har präglat staden sedan 1800-talet, och idrottens roll i staden är tätt knuten till industriarbetarklassens fritidskultur. Sandvikens AIK i bandy är stadens flaggskepp och har vunnit flera SM-guld, medan fotbollen representeras av Sandvikens IF.

Stålindustrin har genom åren stöttat idrottsverksamheten i staden, och smeknamnen “Stålmännen” för fotbollslaget reflekterar denna industriella förankring.

Klubben i siffror

Allsvenska rekord

• Allsvenska säsonger: 21 (1929/30–1961)
• SM-silver: 1 (1935/36)
• SM-brons: 3 (1934/35, 1936/37, 1955/56)
• Plats i Allsvenskans maratontabell: 19:e

Cup-rekord

• Svenska Cupen-finalist: 1970 (förlust mot Åtvidaberg)

Publikrekord

• 20 288 åskådare mot IFK Norrköping på Jernvallen, 26 maj 1957

Andradivisionsrekord

• Säsonger på andradivisionsnivå: 36,5
• Plats i andradivisionens maratontabell: 18:e

Landslagsspelare

• 14 svenska A-landslagsspelare producerade genom åren

Resultat 2026 (efter 10 omgångar)

• Placering: 15:e i Superettan
• Poäng: 9
• Vinster–Oavgjorda–Förluster: 2–3–5
• Mål: 12 gjorda, 13 insläppta

Utmärkelser

• Årets förening i Sverige 2007 (Folkspels gala, Globen, 30 december 2007)

Vanliga frågor om Sandvikens IF Fotboll

När grundades Sandvikens IF? Sandvikens IF grundades 1899 som en allmän idrottsförening (alliansförening). Fotbollssektionen har varit en del av föreningen från början.

Var spelar Sandvikens IF Fotboll sina hemmamatcher? Klubben spelar på Jernvallen i Sandviken. Den nuvarande matcharenan, Nya Jernvallen, byggdes 1993 och har konstgräs sedan 2003.

Hur många säsonger har Sandvikens IF Fotboll spelat i Allsvenskan? Klubben har spelat 21 säsonger i Allsvenskan mellan 1929/30 och 1961, och placerar sig på 19:e plats i Allsvenskans maratontabell.

Vilka medaljer har Sandvikens IF Fotboll vunnit? Klubben vann SM-silver 1935/36 (kallat “Lilla Silvret”) och SM-brons vid tre tillfällen: 1934/35, 1936/37 och 1955/56. Klubben var också Svenska Cupen-finalist 1970.

Vilka är klubbens smeknamn? Sandvikens IF Fotboll har två smeknamn: “Stålmännen” (efter stadens stålindustri) och “Rödvästarna” (efter den röda tröjan med vita ärmar).

Spelade VM-matcher på Jernvallen? Ja, Jernvallen var en av spelplatserna under fotbolls-VM 1958 på hemmaplan i Sverige. Arenan är den nordligaste i världen där VM-fotboll någonsin har spelats.

Vad är publikrekordet på Jernvallen för fotboll? Publikrekordet är 20 288 åskådare, satt den 26 maj 1957 under en match mot IFK Norrköping.

Vem är tränare för Sandvikens IF Fotboll? Baran Coskun är huvudtränare för Sandvikens IF Fotboll säsongen 2026.

Sammanfattning

Sandvikens IF Fotboll är en av Norrlands mest meriterade fotbollsklubbar och en del av den anrika alliansföreningen Sandvikens IF, grundad 1899. Klubben har spelat 21 säsonger i Allsvenskan mellan 1929/30 och 1961, vunnit SM-silver 1935/36 och SM-brons tre gånger (1934/35, 1936/37, 1955/56), samt nått Svenska Cupens final 1970.

Klubbens hemmaplan Jernvallen är en historiskt betydelsefull arena, byggd 1938 som “Europas modernaste idrottsanläggning” och en av spelplatserna under fotbolls-VM 1958, vilket gör den till den nordligaste arenan där VM-fotboll någonsin spelats. Publikrekordet 20 288 åskådare mot IFK Norrköping 1957 är fortfarande imponerande och en av de högsta publiksiffrorna någonsin på en svensk andradivisionsarena.

Klubbens distinkta identitet med röda tröjor med vita ärmar har gett upphov till smeknamnen “Rödvästarna” och “Stålmännen”: det senare som hyllning till Sandvikens industriella ryggrad och stålproducenten Sandvik AB. Klubben utsågs 2007 till “årets förening i Sverige” vid Folkspels gala i Globen, vilket erkände den breda föreningsverksamheten och den starka lokala förankringen.

Säsongen 2026 kämpar Sandvikens IF Fotboll under tränare Baran Coskun för att hålla sig kvar i Superettan, en utmaning som testar klubbens uthållighet och förmåga att etablera sig långsiktigt på andradivisionsnivå. Trots de aktuella svårigheterna förblir Sandvikens IF Fotboll en distinkt och historiskt rik del av svensk fotbollshistoria, en klubb med både stora minnen och en stark samtida förankring i Norrlands idrottsmiljö.